Hej!
När jag börjar skriva det här nyhetsbrevet lovade jag mig själv att inte låta det bli för jobbigt. Vare sig att skriva eller att läsa. Jag är därför väldigt nöjd med mig själv som tillåtit mig själv att hoppa över förra veckan (utan att för den delen sluta skriva) men också över att ha lyckats hitta en tonalitet som gett mig kommentarer så fina som de här:
”Detta var ett informativt och koncentrerat nyhetsbrev som de flesta har tid/energi att ta in, bra jobbat!”
och
”Dina brev är toppen! Bra ämnen, bra tilltal. Tack!”
Jag skriver inte för bekräftelse, men det var fint att få höra att jag träffar hyggligt. Min förhoppning är verkligen inte att ge en djuplodande inblick i något särskilt – utan bara att försöka lyfta en del vinklar eller nyheter som rör digitalisering ur ett rättighetsperspektiv för att kunna bidra till det bredare samtalet från mitt perspektiv.
När jag var på Internetdagarna i veckan träffade jag dessutom Per Axbom (som bla har ett eget https://axbom.se/nyhetsbrev/ ). Vi pratade då en del om långsiktigheten i nyhetsbrev, som kommit att bli en ny sk fluga i digitaliseringssvängen. Vi delade med oss av våra strategier – Per skickar ut sina nyhetsbrev ”lite när lusten faller på”, medan jag valt en utskickstjänst som inte tillåter något slags formatering – två strategier för att göra skrivandet så enkelt som möjligt men också läsandet så tillgängligt som det bara går. Att låta en hel vecka passera men ändå inte släppa skrivandet kändes därför både duktigt och befriande.
Vill man läsa fler svenska nyhetsbrev kring digitaliseringsfrågor så gjorde Claes Magnusson nyligen en fin liten fem-i-topp lista som han la upp på sin Facebook: https://www.facebook.com/claes.magnusson/posts/pfbid02P1vdcnbi5XXroDEwCDrzqmVyJtrYwekAXs49SRQ5Tmorq4BsdKVkZeqj2tbGPny9l – nyhetsbreven i sig är superbra och informativa, skrivna av personer jag betraktar som mina vänner. Som liten brandfackla vill jag dock kasta in att Substack (som alla nyhetsbrev Claes tipsar om använder sig av) de senaste åren fått utstå en hel del kritik på grund av sin mer eller mindre totala brist på värdegrundsbaserad moderering, och eftersom de tjänar pengar på amerikanska altright-skribenters hattexter; https://www.adl.org/resources/blog/antisemitism-false-information-and-hate-speech-find-home-substack-0¯\_(ツ)_/¯
Apropå Internetdagarna – jag pratade på temat ”AI för övervakning – från Kina till Sverige” i ett seminarium arrangerat av tankesmedjan Futurion ( https://internetdagarna.se/program-2023/ai-for-overvakning-fran-kina-till-sverige ) tillsammans med forskaren Carl Heath och Kina-kännaren Kristina Sandklef utifrån Kristinas rapport ”AI-utvecklingen i Kina” (särskilt dystopi-kapitlet mot slutet tycker jag är läsvärt: https://futurion.se/ny-rapport-ai-utvecklingen-i-kina-paverkan-pa-svensk-tjanstemannasektor/ ). Jag tyckte själv att rapporten är alltför positivt vinklad, men en del av det som tas upp kan man med lätt kritiska glasögon snabbt omvandla till något mer matnyttigt. Exempelvis lyfte Kristina i seminariet flera gånger upp hur Kina fungerar mer effektivt eftersom man först experimenterar med ny innovation, sedan implementerar brett och först DÄREFTER reglerar – som om det vore en positiv sak. Själv är jag för tematisk reglering för att säkerställa att även framtida teknik inte missbrukar mer än nödvändigt, och tycker ofta det är bra att regleringsprocesser tar lång tid så att de också förhoppningsvis blir mer framtidssäkrade. Som motpol i samtalet om Kina och övervakning rekommenderas den här videon där två experter från projekt finansierade av min arbetsgivare diskuterar Kinesisk övervakning med en amerikansk kongressledamot: https://www.youtube.com/watch?v=_xRcvZ9r_-w&embeds_referring_euri=https%3A%2F%2Ftwitter.com%2F&source_ve_path=MjM4NTE&feature=emb_title
På tal om AI tycker jag emellanåt det går lite inflation i spänningsbeskrivningarna av vad som pågår. Jag kommer inte ge mig på att försöka analysera AI-sektorn utifrån ett företagsperspektiv men tycker den här kommentaren från X (kan kräva inlogg) beskriver turerna kring Chat GPT-ägarna OpenAI där deras VD förra veckan blev först sparkad (enligt vad jag förstått anklagad för att ha undanhållit företagskritisk information), sedan anställd av Microsoft (som redan är majoritetsägare i OpenAI) och sedan återanställd i OpenAI (som nu förlorat värde in absurdum). Jag är ingen expert på företagslogik men jag undrar om det verkligen är rimligt att vår samtid baseras på innovation sprungen ur en så volatil sektor: https://twitter.com/griswold/status/1726599468022452595
I takt med att socialamedieklimatet snabbt förändras vill jag också påminna om det som Fredrik Wass återigen lyfter – kommentarer på Twitter är INTE det samma som en folkstorm: https://www.fredrikwass.se/2023/11/13/ga-inte-pa-trollfabrikernas-nyhetsvinkel-i-nyhetsmorgon/ – jag har försökt påtala samma sak n antal gånger genom åren, och tycker frågan om det assymetriska internetet är något som vi måste lära varandra att komma ihåg. Tio tusen arga tweets är inte samma sak som tio tusen nazister utanför ens hus, brukar jag ta som exempel när jag föreläst om det jag kallar ”Troll-robusthet” (läs mer här i mitt bidrag till den statliga utredningen om Det demokratiska samtalet i en digital tid: https://dekaminski.se/det-demokratiska-samtalet-i-en-digital-tid/ ). Och trettio konton som skriver negativt om intersektionell analys är inte en ”Twitterstorm” som borde kunna stoppa en granskning i public service (vilket SVT lärde sig redan 2015: https://www.svt.se/kultur/twitterstorm-stoppade-svt-s-granskning ).