Övervakningstekniken framställs som ”verksamhetsstöd”

Jag tycker att kroppskameror är rätt fascinerande fenomen. Jag spenderar ev ohälsosamt mycket tid med barnen framför skräp-TV som ”Tunnelbanan”, ”112 på liv och död” och ”Gränsbevakarna”. Om sanningen ska fram är också min guilty pleasure reality shows och dokusåpor av alla de slag.

I Sverige har det mest diskuterats utifrån integritetsperspektiv när det gäller polisens användande av kroppskameror. Den diskussionen tycker jag är hälsosam och bra. Det är rimligtvis så att effektivt polisarbete är en mestadels bra sak. Kan kroppskameror bidra till transparens kring polisens metoder och en mer trovärdig bevisföring är det också bra. Samtidigt dyker det med jämna mellanrum upp frågor kring integritet och rättssäkerhet som lite för lättvindigt försvinner i debatten.

En sådan fråga hanterades tidigt i kroppskamerans historia av Integritetsskyddsmyndigheten 2018 då man kom fram till att SL:s användning av kroppskameror var oproportionerligt och inte följde grundläggande dataskyddsprinciper. JP Infonet skriver bra om detta ärende, och noterar framförallt att:

  • IMY menar att övervakning med kroppskamera måste vara proportionerlig till situationens allvar. Att ha en kroppskamera som alltid är igång ansågs vara integritetskränkande.
  • IMY menar att den som registreras av kroppskamera (även om man inte är föremål för ett ev ingripande eller inteaktion) måste informeras väl om att övervakningen sker.
  • IMY menar att kombinationen rörlig bild och ljud-upptagning är särskilt känslig och därför ska användas varsamt.

Notera att detta var 2018, och att exvis polisen vid sin breda utrullning av kroppskameror förra året hade vidtagit vissa åtgärder för att tydliggöra just bland annat de här parametrarna.

”Den kroppsburna kameran är försedd med ljud- och ljusindikatorer som upplyser allmänheten om när inspelning sker. Kameran är som huvudregel satt i ett förinspelningsläge vilket innebär att kameran löpande spelar in film utan ljud. Det förinspelade materialet lagras i en minut varefter det automatiskt spelas över om inte polismannen startar en inspelning. När inspelning startar piper kameran tre gånger och ljusindikatorn skiftar färg från grönt till rött. Det är den enskilde polismannen som själv styr när inspelning sker och kameran kan t.ex. användas i samband med ingripanden, förhör eller för annan dokumentation.  Det inspelade materialet kan komma att användas i utredningar om brott.”

Samtidigt pågår en utvidgning av användningsområdet för kroppskameror. Axon, ett stort globalt säkerhetsföretag, lanserade tidigare i år en ny modell kroppskameror som dels fått käcka färger och dels säljs med nya användningsområden. En av deras referenskunder skriver (fritt översatt):

”Efter att ha använt Axons teknologi ett antal år vid våra vårdcentraler ser vi att kroppskameror är ett viktigt verktyg för framgångsrik interaktion mellan vårdpersonal, patienter och besökare.”

Med det snitsiga tillägget:

”Vi välkomnar att Axon utvecklat kroppskameror som både är anpassade för vår verksamhet och som bidrar till våra medarbetares säkerhet”.

Vidare skriver man att man kommer fortsätta att arbeta med att mata ut den här lösningen till andra vårdgivare, butikskedjor, fackliga organisationer vid sidan om sin fortsatta satsning på rättsvårdande myndigheter. Detta helt utan ett ord om integritet, dataskydd eller något slags best practices för hur man använder kroppskameror för faktiskt trygghetsskapande (snarare än regelrätt övervakning).

Plötsligt har ”övervakning” nyspråkats till ”verksamhetsstöd”, inte så fräscht.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *