Analys: Risker med övervakande mens-appar

Som nedslag i den del jag skrivit i boken ”AI och makten över besluten” vill jag göra en lite längre utvikning kring datan som samlas in av hälsoappar menade för att användare ska kunna mata in uppgifter om sin egen hälsa (i det här fallet främst uppgifter om menstruation, fertilitet och eventuella komplikationer) och varför det är viktigt att säkerställa att den datan inte tillåts läcka.

Jag noterade i ett tidigare nyhetsbrev den rapport min vän Lucy Purdon skrivit på temat. Den rapporten är fortfarande relevant, och jag brukar ofta rekommendera folk att läsa den. Anledningen är mens-appar på väldigt oskyldiga vis förmår dem av oss som menstruerar att också dela med oss av privat och integritetskänslig data. Lucy visar i sin rapport att 70% av de appar hon undersökt erbjuder maskinellt genererad och noggrant användaranpassad marknadsföring till användarna – ofta genom att bjuda in tredjepartsleverantörer av annonser och marknadsföring på ett icke-transparent vis. Med Lucys egna ord:

The online advertising ecosystem denies women full sovereignty over their health data and by design, puts women in a perpetual state of vulnerability over their safety.

Abortlagstiftningen i USA har verkligen genomgått dramatiska svängningar den senaste tiden. Att den amerikanska Högsta Domstolen rev upp viktiga prejudikat och möjliggjorde enskilda delstater att fatta egna beslut om hur kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar ställde till det för många. Häromdagen skrev Aftonbladet om ett fall där en kvinna vid läkarundersökningar fått besked om att fostret i hennes mage slutat växa, men ändå vågade ingen läkare i hennes delstat utföra en abort eftersom de hotades med fängelse om en domare (dvs en jurist utan medicinsk kompetens) skulle bedömt att de bröt mot delstatens strikta abortförbud. Hon var tvungen att resa över halva landet för att hitta en klinik som kunde hjälpa henne.

Samtidigt ska minnas att enbart de två mest populära hälsoapparna där man kan samla data om sin menstruationscykel, Flo och Cue, för några år sedan hade totalt 55 miljoner användare – enbart i USA. Apparna baseras på att användare matar in data om sin allmänna hälsa och menstruationsdata, och så får man som användare tillbaka detaljerade hälsotips och rekommendationer för tredjepartstjänster man kan vara intresserad av. Parallellt med detta sker avancerad data-analys för att exempelvis kartlägga vilka som besöker mottagningar för familjeplanering för att enklare kunna ge individuellt anpassad reklam till personer som abortmotståndare misstänker skulle vilja avsluta en graviditet – och som man därmed anser vara fritt villebråd för reklam om det olämpliga eller lagvidriga med abort.

Datan är så granulär att reklamen kan skickas till personer till och med medan de sitter i väntrummet på en sådan mottagning! Så här beskrivs en av de agenturer som erbjuder den riktade reklamtjänsten:

Through mobile geo fencing, banner ads with pregnancy help messaging can be delivered to a woman’s smartphone while she’s in the vicinity of an abortion clinic or actually sitting inside of one. Once she leaves the abortion clinic, the banner ad will continue to appear on her smartphone for up to 30 days.

Eftersom användardata idag är en väsentlig del av den digitala ekonomin, skapas också mellan olika datakällor gråzoner där data antingen utbyts mot tjänster eller där olika insamlingssyften överlappar. ”Data brokers” samlar på ett digitalt värde som de använder för att generera profit, något som beskrivs på många håll – men den här kanadensiska bloggposten tycker jag innehåller många värdefulla länkar vidare.

Utan tydlighet, transparens och kontroll över hur data samlas in, analyseras, används och eventuellt säljs vidare skapas därför nya riskzoner. I det här fallet kring kvinnors hälsa, när de måste många gånger tvingar välja mellan att använda sig av digitala tjänster för att hantera sin livssituation och därmed exponera sig för olika typer av digitala hot och risker, eller så går de miste om möjlighet att få tillgång till relevant och ibland livsviktig vård – allt i en salig blandning av innovativ teknikutveckling kombinerat med konservativ politisk moralism.

De Kaminski Digitak s23e50

Hej,

Vill man studera hur techföretag försöker tvätta sin byk ska man studera caset Clearview AI, som det denna vecka blir fokus på det här nyhetsbrevet.

Clearview AI är ett företag som tillhandahåller avancerad ansiktsigenkänningsteknik till den som betalar för sig. Deras verktyg är oerhört effektivt men dataskydd är inte direkt en paradgren. Förra året stämdes de av brittiska dataskyddsmyndigheten på motsvarande 10-15 miljoner svenska kronor eftersom det framkommit att de utan lov samlat miljarders miljarder bilder från internet för att skapa världens största databas av ansikten att matcha med insamlad data från deras system: https://www.forbes.com/sites/roberthart/2022/05/23/clearview-ai-fined-94-million-in-uk-for-illegal-facial-recognition-database/

Det var inte första gången Clearview AI är i blåsväder. För ett par år sedan drabbades de av negativ publicitet i samband med att planen på skapandet av nyss nämnda databas läckte. Clearview AI agerade då på ett rätt lustigt sätt – istället för att pudla så erbjöd de sin tjänst gratis som testversion till (minst) 24 polismyndigheter runt om i världen. Man ville dra sitt strå till stacken och göra världen lite bättre hävdade man: https://www.buzzfeednews.com/article/ryanmac/clearview-ai-international-search-table

Så vitt det är känt gjorde polismyndigheter omkring 14000 sökningar i Clearview AIs databas innan testversionen löpte ut. En av de polismyndigheter som fick möjligheten att testa sig fram var den svenska. Och även om de först försökte förneka detta så tvingades de till slut krypa till korset: https://www.dn.se/nyheter/sverige/polisen-backar-omstridd-ansiktsigenkanning-har-anvants/

Det uppskattade dock inte IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, som riktade skarp kritik och krävde Polisen på vite på 2500000kr för att ha använt sig av den integritetskränkande tjänsten. Genom användningen ansåg IMY att Polisen hanterat personuppgifter och biometrisk data på ett sätt som strider mot brottsdatalagen. Man hade dessutom inte gjort någon konsekvensanalys av den experimentella användningen: https://www.imy.se/nyheter/fel-av-polisen-att-anvanda-app-for-ansiktsigenkanning/

Nu gör Clearview AI ett nytt försök att rycka upp sig och skaffa sig ett jobb. Som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina har de ukrainska underrättelsemyndigheterna börjat kartlägga ryska soldater för att bättre förstå motståndarens förmågor. Initialt gjordes detta manuellt, men in trädde för en tid sedan Clearview AI som ett slags räddare i nöden: https://time.com/6334176/ukraine-clearview-ai-russia/

 Effektivt, säkerligen, men den dagen Clearview AI försöker komma in i värmen inom ramarna för rättsvårdande myndighetsarbete inom rättsstatens principer så hoppas jag att fler minns de övertramp de tidigare gjort. Ett företag som helt saknar respekt för privatliv och dataskydd ska inte uppmuntras att spara information om oss alla.

De Kaminski Digital s23e49

Hej,

Ett lite kortare utskick med fokus på cybersäkerhet kommer idag, vilket jag hoppas kan väcka lite tankar framåt.

Internet är globalt, som vi vet, vilket innebär att konflikter som spiller över till cybern (se exempelvis mitt LinkedIn-inlägg https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:7121250399323328513/ ) ofta eskalerar till oanade nivåer. Kriget mellan Israel och Hamas bidrar förstås till geopolitiska spänningar, och nyligen visade det sig att en Iran-baserad ”cyber-armé” gett sig på Israelisk digital infrastruktur så till den milda grad att vattenförsörjningen i amerikanska Pennsylvania påverkats: https://beavercountian.com/content/special-coverage/iranian-linked-cyber-army-had-partial-control-of-aliquippa-water-system

Det har varit mycket diskussioner senaste året om spionprogrammet Pegasus som först visade sig vara använt av statliga aktörer i länder där demokratin utmanas av andra mer våldsamma krafter, där Mexiko ( https://www.nytimes.com/2023/04/18/world/americas/pegasus-spyware-mexico.html ) kanske är det mest kända exemplet men listan är lång ( https://en.wikipedia.org/wiki/Pegasus_(spyware)#By_country ). Läser man landlistan är det lätt att överraskas över att våra grannländer Frankrike, Tyskland, och till och Finland finns med – men de gör det ihop med flera andra mer eller mindre trygga EU-medlemsstater. Idag (!) kom nyheten att även Serbien sällar sig till de länder som spionerar på sina egna medborgare, och även här är det det kritiska civilsamhället som kommit att bli offer: https://citizenlab.ca/2023/11/serbia-civil-society-spyware/

Kopplat till till ovanstående vill jag göra en historisk tillbakablick och lyfta den tidigare Piratpartistiska EU-parlamentarikern Amelia Andersdotter ( https://amelia.andersdotter.cc/ ) som för ett antal år sedan gjorde mig uppmärksam på (eller myntade?!) begreppet cyber-osäkerhet. Amelia använde det när hon beskrev samhällskonsekvenserna av den kritik eller nedmontering av säker kommunikation eller beprövad krypteringsteknik som rättsvårdande myndigheter ofta sysslar med. Det kan vara användning av spionprogram som Pegasus (som utnyttjar svagheter, så kallade zero-days, i populära mobiltelefoners operativsystem), lagförslag för att tvinga apptillverkare och plattformsägare att sänka kraven på totalsträckskryptering (svensk översättning av end-to-end encryption) för att möjliggöra påtvingad avlyssning av privatpersoners kommunikation (googla ”Chat Control”) eller ifrågasätta när ungdomar vill använda sig av säkra kommunikationstjänster som den åklagare som är ansvarig för flera stora utredningar mot gängkriminella häromdagen gjorde i TV4 Nyheterna ( https://www.tv4.se/artikel/30bLGakecK34EIZnG3PZRd/gaengaklagarens-uppmaning-till-foeraeldrar-ta-kontroll-oever-barnens-mobiler ). 

Att kriminella och andra tveksamma aktörer använder sig av krypterade nättjänster är inget nytt. Men samma krypterade tjänster är helt avgörande för såväl aktivister i repressiva miljöer som vår helt grundläggande digitala samhällsbyggnad. Det här är ett samtal som går lite som på repeat, och jag vill därför påminna mig själv om alla gånger jag pratat om just det krypterade myntets båda sidor – även när jag arbetade på biståndsmyndigheten Sida (radio SR I Lagens namn från 2015: https://sverigesradio.se/avsnitt/578912 med writeup hos SvD: https://www.svd.se/a/0da91e66-7ada-41bf-b2ce-5df58bf5230a/bistandsstod-utnyttjas-av-langare). Jag har inget till övers för knarklangare eller gängkriminella men börjar man talla på kryptona för att komma åt bovar så tar sig snart bovarna in i vårt innersta genom samma (numera osäkra!) digitala lösningar. Och då är vi körda.

De Kaminski Digital s23e47

Hej!

När jag börjar skriva det här nyhetsbrevet lovade jag mig själv att inte låta det bli för jobbigt. Vare sig att skriva eller att läsa. Jag är därför väldigt nöjd med mig själv som tillåtit mig själv att hoppa över förra veckan (utan att för den delen sluta skriva) men också över att ha lyckats hitta en tonalitet som gett mig kommentarer så fina som de här:

”Detta var ett informativt och koncentrerat nyhetsbrev som de flesta har tid/energi att ta in, bra jobbat!”

och

”Dina brev är toppen! Bra ämnen, bra tilltal. Tack!”

Jag skriver inte för bekräftelse, men det var fint att få höra att jag träffar hyggligt. Min förhoppning är verkligen inte att ge en djuplodande inblick i något särskilt – utan bara att försöka lyfta en del vinklar eller nyheter som rör digitalisering ur ett rättighetsperspektiv för att kunna bidra till det bredare samtalet från mitt perspektiv. 

När jag var på Internetdagarna i veckan träffade jag dessutom Per Axbom (som bla har ett eget https://axbom.se/nyhetsbrev/ ). Vi pratade då en del om långsiktigheten i nyhetsbrev, som kommit att bli en ny sk fluga i digitaliseringssvängen. Vi delade med oss av våra strategier – Per skickar ut sina nyhetsbrev ”lite när lusten faller på”, medan jag valt en utskickstjänst som inte tillåter något slags formatering – två strategier för att göra skrivandet så enkelt som möjligt men också läsandet så tillgängligt som det bara går. Att låta en hel vecka passera men ändå inte släppa skrivandet kändes därför både duktigt och befriande.

Vill man läsa fler svenska nyhetsbrev kring digitaliseringsfrågor så gjorde Claes Magnusson nyligen en fin liten fem-i-topp lista som han la upp på sin Facebook: https://www.facebook.com/claes.magnusson/posts/pfbid02P1vdcnbi5XXroDEwCDrzqmVyJtrYwekAXs49SRQ5Tmorq4BsdKVkZeqj2tbGPny9l – nyhetsbreven i sig är superbra och informativa, skrivna av personer jag betraktar som mina vänner. Som liten brandfackla vill jag dock kasta in att Substack (som alla nyhetsbrev Claes tipsar om använder sig av) de senaste åren fått utstå en hel del kritik på grund av sin mer eller mindre totala brist på värdegrundsbaserad moderering, och eftersom de tjänar pengar på amerikanska altright-skribenters hattexter; https://www.adl.org/resources/blog/antisemitism-false-information-and-hate-speech-find-home-substack-0¯\_(ツ)_/¯ 

Apropå Internetdagarna – jag pratade på temat ”AI för övervakning – från Kina till Sverige” i ett seminarium arrangerat av tankesmedjan Futurion ( https://internetdagarna.se/program-2023/ai-for-overvakning-fran-kina-till-sverige ) tillsammans med forskaren Carl Heath och Kina-kännaren Kristina Sandklef utifrån Kristinas rapport ”AI-utvecklingen i Kina” (särskilt dystopi-kapitlet mot slutet tycker jag är läsvärt: https://futurion.se/ny-rapport-ai-utvecklingen-i-kina-paverkan-pa-svensk-tjanstemannasektor/ ). Jag tyckte själv att rapporten är alltför positivt vinklad, men en del av det som tas upp kan man med lätt kritiska glasögon snabbt omvandla till något mer matnyttigt. Exempelvis lyfte Kristina i seminariet flera gånger upp hur Kina fungerar mer effektivt eftersom man först experimenterar med ny innovation, sedan implementerar brett och först DÄREFTER reglerar – som om det vore en positiv sak. Själv är jag för tematisk reglering för att säkerställa att även framtida teknik inte missbrukar mer än nödvändigt, och tycker ofta det är bra att regleringsprocesser tar lång tid så att de också förhoppningsvis blir mer framtidssäkrade. Som motpol i samtalet om Kina och övervakning rekommenderas den här videon där två experter från projekt finansierade av min arbetsgivare diskuterar Kinesisk övervakning med en amerikansk kongressledamot: https://www.youtube.com/watch?v=_xRcvZ9r_-w&embeds_referring_euri=https%3A%2F%2Ftwitter.com%2F&source_ve_path=MjM4NTE&feature=emb_title

På tal om AI tycker jag emellanåt det går lite inflation i spänningsbeskrivningarna av vad som pågår. Jag kommer inte ge mig på att försöka analysera AI-sektorn utifrån ett företagsperspektiv men tycker den här kommentaren från X (kan kräva inlogg) beskriver turerna kring Chat GPT-ägarna OpenAI där deras VD förra veckan blev först sparkad (enligt vad jag förstått anklagad för att ha undanhållit företagskritisk information), sedan anställd av Microsoft (som redan är majoritetsägare i OpenAI) och sedan återanställd i OpenAI (som nu förlorat värde in absurdum). Jag är ingen expert på företagslogik men jag undrar om det verkligen är rimligt att vår samtid baseras på innovation sprungen ur en så volatil sektor: https://twitter.com/griswold/status/1726599468022452595

I takt med att socialamedieklimatet snabbt förändras vill jag också påminna om det som Fredrik Wass återigen lyfter – kommentarer på Twitter är INTE det samma som en folkstorm: https://www.fredrikwass.se/2023/11/13/ga-inte-pa-trollfabrikernas-nyhetsvinkel-i-nyhetsmorgon/ – jag har försökt påtala samma sak n antal gånger genom åren, och tycker frågan om det assymetriska internetet är något som vi måste lära varandra att komma ihåg. Tio tusen arga tweets är inte samma sak som tio tusen nazister utanför ens hus, brukar jag ta som exempel när jag föreläst om det jag kallar ”Troll-robusthet” (läs mer här i mitt bidrag till den statliga utredningen om Det demokratiska samtalet i en digital tid: https://dekaminski.se/det-demokratiska-samtalet-i-en-digital-tid/ ). Och trettio konton som skriver negativt om intersektionell analys är inte en ”Twitterstorm” som borde kunna stoppa en granskning i public service (vilket SVT lärde sig redan 2015: https://www.svt.se/kultur/twitterstorm-stoppade-svt-s-granskning ).

De Kaminski Digital s23e45

Hej,

När det här mailet ramlar in i din inbox är det måndag, men jag lever på att tidszonerna är på min sida – där jag är är det fortfarande söndag.

I förra veckan var jag inbjuden till Svenska Kommittén mot Antisemitism och deras konferens om antisemitism i sociala medier. Det var verkligen en lika intressant som ledsam dag. Mycket av fokuset handlade om hur antisemitismen idag, inte minst efter Hamas attack och massmord den 7 oktober, fortplantas och befästs via konspirationsbudskap i onlinemiljö. Särskilt inbjudna föreläsare var forskarna Monika Hübscher och Jakob Guhl som båda skrivit om vikten av att ”unpacka” och demystifiera de konspirationsteorier som florerar online. De skriver båda ihop med en lång rad andra akademiker i den nya boken ”Antisemitism on social media” (preview-delen ger god inblick i innehållet): https://www.routledge.com/Antisemitism-on-Social-Media/Hubscher-Mering/p/book/9781032059693 – vill man läsa en kortversion av Monikas presentation så gjorde DN en väldigt talande intervju: https://www.dn.se/kultur/det-mest-chockerande-ar-att-bolagen-upplater-sin-infrastruktur-till-terrorister/

Konferensen avslutades också med en bred panel om antisemitism online utifrån en svensk kontext. Bland annat deltog forskarna Hannah Pollack Sarnecki och Katie Cohen från FOI. De har båda publicerat flera oerhört intressanta rapporter på senare år. Hannah släppte med några kollegor tidigare i år rapporten ”Rutten demokrati – konspirationspropaganda, rasism och våld” som verkligen målar upp en bred bild av hur extrema rörelser profilerar sig online och profiterar på nätets slutna gemenskaper: https://foi.se/rapporter/rapportsammanfattning.html?reportNo=FOI-R–5473–SE – Den rapport som Katie skrivit med en grupp andra forskare, ”Antisemitiska stereotyper i digitala medier” är trots att den har några år på nacken ett bra standardverk för de här frågorna: https://foi.se/rapporter/rapportsammanfattning.html?reportNo=FOI%20Memo%207292

I panelen fanns också Daniel Poohl från Expo, som berättade mer om Expos arbete med att belysa den aggressiva högerextrema miljön online. Daniel beskrev med klarhet hur antisemitismen onilne snabbt rört sig från hot mot en minoritet till att vara direkt systemhotande. Detta går att konstatera efter att flera av de senaste svenska skolattackerna (inkl avstyrda sådana) kunnat beläggas varit planerade i konspirationsfokuserade, högerextrema chattar och forum. Flera unga gärningsmän (som för övrigt verkar mer med varandra att göra än man tidigare vetat om) har baserat på antisemitiska idéer om hur världen styrs planerat att göra väldigt många människor väldigt illa. Några har också lyckats. Läs gärna mer om Expos viktiga arbete kring detta: https://expo.se/2023/11/n%C3%A4r-hatet-kliver-ut-fr%C3%A5n-spelplattformarna

De Kaminski Digital s23e44

Hej,

Jag har en vän som heter Dragana Kaurin som är etnolog och som främst fokuserar på att dokumentera flyktingars erfarenhet av övervakning och repression. För några år sedan sammanställde hon upplevelser från några av de flyktingar som tagit sig till Europa. Rapporten hon släppte då har fortfarande bäring. I en tid när det pratas mycket om privatliv och integritet är det ännu viktigare att förstå hur sådant som biometrisk datainsamling och godtycklig datalagring slår mot dem som har allra minst möjlighet att skydda sig mot detta: 

https://cyber.harvard.edu/story/2019-05/data-protection-and-digital-agency-refugees

När ChatGPT gjorde debut började många använda tjänsten för att lattja med AI eller för att förenkla sitt eget arbete. Flera med mig slog bakut och argumenterade för att man i varje fall skulle vara försiktig med att mata in information som kunde vara hemlig. Många företag larmade om samma sak – man ville inte att anställda skulle skriva in affärshemligheter i publika chatbottar för att tjäna en kvart arbetstid. Nyligen dök det upp läckor från ChatGPT. De frälsta verkar vara nöjda eftersom man kan ana nya features som är på gång. Kritikerna konstaterar torrt att allt som matas in i ChatGPT tydligen används som testdata – all information du ger bort ska ses som läckt: 

https://x.com/thealexker/status/1719896871009694057 (konto på X kan krävas)

Jag tycker själv också att det pratar alldeles för lite om Amnesty Internationals senaste tech-rapport ”The Predator Files” som leder i bevis hur illasinnade statsmakter (i detta fall Vietnam) använder sofistikerade spionprogram för att snoka på politiska ledare och dissidenter i EU. I skenet av Pegasus verkar Predator vara den mest effektiva spionlösningen för att övervaka mobiltelefoner just nu. Predator har likt Pegasus spridits via klickvänliga länkar som skickats likt lockbeten i meddelanden över exempelvis X och andra sociala medier. Se över ditt klickfinger och håll dina enheter uppdaterade. Jobbar du med känslig information är det en bra idé att ha enheten i låst läge. Här finns rapporten: 

De Kaminski Digital s23e43

Hej,

Det händer mycket i världen just nu och det är svårt att sortera allt som dyker upp i ens flöden. Jag blev tidigt i veckan intervjuad till en artikel som Dagens Nyheter publicerade om hur de stora plattformarna allt tydligare misslyckas att skydda sina användare från traumatiserande innehåll. Det är förstås ingen nyhet för många, men det verkar helt klart vara så att fler reagerar negativt på att ens flöden fylls med väldigt grafiskt content från krig och elände. Jag skrev några fler tecken om detta på min LinkedIn under den inte så välavvägda rubriken ”Plattformarna har tappat det” där jag också länkar till lite längre läsning på temat: https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:7121250399323328513/

Vi har också fått spendera de senaste veckorna med att hantera våra yngre barn som blir matade med terror och död via sina flöden på Tiktok. Har du barn så gör du dem en väldigt stor tjänst att prata med dem om hur världen ser ut, och kanske också om vikten att välja bort innehåll som får en att bli ledsen (när det går) eller helt sluta använda de allmänna flödena som finns i de stora apparna eftersom det är där bedrövelsen ofta dyker upp. Men det är också viktigt för oss vuxna att förstå att sekundär-trauma är på riktigt. Jag stötte på en väldigt läsvärd text om hur open source intelligence, alltså efterforskningsarbete via öppna källor, kan påverka dem som försöker debunka eller källgranska påståenden på internet. I tider av källkritik så är det enkelt att vilja ta reda på så mycket som möjligt om det man stöter på, och det är många (mig inräknad) som ofta sitter och jämför känsloladdat innehåll från öppna källor för att bättre förstå samtiden. Samtidigt riskerar man då att själv traumatiseras, ofta på sätt som kommer långsamt smygande. Den här artikeln pekar på några varningssignaler och ger också tips på hur man kan hantera dramatiskt innehåll på säkrare vis, läs den gärna: https://www.dutchosintguy.com/post/vicarious-trauma-osint-a-practical-guide

En helt annan fråga – som dock är ständigt återkommande – är hur vanliga hälsoappar hanterar den personliga, och ofta också känsliga, data som vi frivilligt lämnar ifrån oss för att få bättre analys av vårt välmående, tips på hur många steg vi ska ta eller hur ens menscykel bäst ska förstås. Min kompis Lucy Purdon som tidigare arbetat på den brittiska organisationen Privacy International har som del av ett fellowship finansierat av Mozilla Foundation under en tid forskat i just mens-appar och deras respekt för användarintegritet. Hennes rapport är spännande, och visar bland annat hur över 70% av de appar hon undersökt använder sig av användargenererad information för mer målgruppsanpassad reklam – något som tyder på att de släpper ifrån sig data om användarna på ett sätt som ofta inte alls är transparent. I tider när exempelvis amerikansk aborträtt inskränks till den milda grad att oro uppstått hur data från sociala medieplattformar kan leda till att kvinnor inte vågar söka sig till abortkliniker är det här en fråga som verkligen bör tas på allvar. Läs Lucys rapport här: https://foundation.mozilla.org/en/blog/fellow-research-reform-exploitative-digital-advertising-to-safeguard-womens-health-and-digital-rights-from-deteriorating/

De Kaminski Digital s23e42

Hej,

Veckans så kallade ”hump day” – onsdag – är här, och denna vecka är det också just idag mitt nyhetsbrev skickas ut.

Jag tycker det är så roligt med gamifierad fortbildning kring cybersäkerhet. I första upplagan av nyhetsbrevet (https://dekaminski.recur.email/issues/de-kaminski-digital-s-23-v-40-HjnJ5q) tipsade jag om Shira.app som är tänkt att utbilda kring hur man identifierar phishing. Tidigare denna vecka snubblade jag över ”Trust and Safety Tycoon” där man kan lajva säkerhetsavdelning på en sociala medieplattform: https://trustandsafety.fun/

Från samma spelmakare kommer också ”Moderator Mayhem” som låter en testa på att vara innehållsmoderator. Båda spelen är roliga eftersom de visar på det svåra i att göra korrekta beslut kring saker som vi som användare ofta brukar avkräva just korrekta beslut om. Givetvis ska sociala medieplattformar upprätthålla maximal användarsäkerhet, men det är sällan svart-vita beslut det handlar om: https://moderatormayhem.engine.is/

Från den svenska horisonten kommer två klipp som även de är dataspelsrelaterade. Myndigheten för Psykologiskt Försvar släppte i veckan en rapport som beskriver hur dataspel används för påverkanskampanjer från främmande makt: https://www.mpf.se/2023/10/09/malign-foreign-interference-and-information-influence-on-video-game-platforms-understanding-the-adversarial-playbook/ och som av en händelse lanserade tidskriften Expo sitt projekt ”Fulspel” som synliggör högerextrem spridning av propaganda i gamingvärlden: https://expo.se/fulspel – min hjärna gjorde direkt en parallellkoppling till Stefan Krakowskis superspännande forskning om incel-rörelsen (där hans bok är en bra start: https://www.adlibris.com/se/bok/incel-om-ofrivilligt-celibat-och-en-mansroll-i-kris-9789180062459). Kanske hänger de här frågorna ihop mer än vi vill tro?

Årets Internet Governance Forum är till ända, denna gång från Japan. Jag har varit på flera IGF-konferenser genom åren och det är en rätt spännande plattform, den enda öppna konferensen som med FN-mandat samlar stater, företag, civilsamhälle och akademi för att diskutera internets styrning och framtid. Årets IGF avslutades dock med en bitter nyhet, nästa år planeras konferensen äga rum i Saudiarabien – ett land som i internetsammanhang mest är känt för censur, övervakning, journalistmord och stora begränsningar i vad medborgare får och inte får göra online. Upprördheten i människorättskretsar är stor, här skriver Barbora Bukowska från Article 19 om hur beslutet riskerar att normalisera internetcensur: https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:7117842701093335041/

De Kaminski Digital s23e41

Hej!

Förra veckans smyglansering var kul, och det faktum att nyhetsbrevet på två dagar fick över femtio nya prenumeranter väldigt motiverande. Tanken är att kunna ge begripliga och hanterbara lästips från mina flöden, med fokus på sådant som diskuteras i mina internationella nätverk men som jag själv tycker ett svenskt samtal skulle må bra av att tänka in.

Jag var under ett par år enda svenska representant i Twitters ”insynsråd”, kallat Trust and Safety Council. Tillsammans med ett tjugotal andra experter på teknik och mänskliga rättigheter satt vi i regelbundna samtal med Twitter för att diskutera kommande planer från plattformens sida, utmaningar som kommit till oss från våra internationella nätverk och sådant vi noterat på andra plattformar. Sedan Elon Musk tog över Twitter har det snabbt gått utför. Jag var tidigt ute och förklarade att Musk på tio dagar raserat det som tagit tio år att bygga upp – och är det inte så att förfallet dessutom eskalerat sedan dess? Allt på Twitter som Musk petat på har verkligen kommit att bli bajs, och nu senast är den stora förändringen att nyhetslänkar nu inte längre får med sig någon text utan bara en bild. Tanken är enligt Musk att det blir mer ”estetiskt tilltalande” men i själva verket vill han troligtvis se till att så få som användare som möjligt klickar sig ut från X (som ju Twitter numera heter) – allt för att maximera de stressande låga annonsintäkterna. Här kan man läsa mer om förändringen https://variety.com/2023/digital/news/x-twitter-removes-headlines-from-articles-musk-esthetics-1235745719/ och på Mastodon hittade jag den här samtidsrealistiska kommentaren: https://radikal.social/@Denvitadrogen/111181431840015623

Varje år släpper den amerikanska organisationen och tankesmedjan Freedom House en rapport de kallar ”Freedom on the Net” där de beskriver hur internetfriheten globalt förändrats över året och vilka trender de ser. I årets rapport kan man läsa dystra rader om att internetfriheten dalat markant sedan senaste året, att internetanvändare i 55 av de 70 länder man granskar blivit gripna på grund av innehåll de publicerat på internet och att 41 länder aktivt blockerat hemsidor med innehåll som borde skyddas av yttrande- eller tryckfrihetsprinciper. Mycket fokus i årets rapport ligger inte helt oväntat på AI, och Freedom House skriver bland annat att 21 av de länder man granskat infört AI-styrd digital innehållsborttagning, något som försvårar insyn och analys av vad som tas bort och varför. Läs hela rapporten på Freedom House hemsida: https://freedomhouse.org/report/freedom-net/2023/repressive-power-artificial-intelligence

Vad gäller AI så har året så här långt inneburit många och långa nyheter om hur generativ AI och framförallt användarvänliga chatbotar (såsom ChatGPT) förändrar hur vi tillgodogör oss och hanterar kunskap. Jag snubblade över en rätt intressant text om hur chatbotars digitala hallucinationer (alltså när de kopplar ihop text som egentligen saknar relevant sammanhang till information som av användare lätt tolkas som ”nya sanningar”) nu på allvar börjat förpesta resultaten vi får från sökmotorer. Eftersom flera sökmotorer levererar svar på basis av relevans och tidigare intresse (läs exempelvis mitt inlägg som svarar på en skev utsvävning från Ivar Arpi) så tycker jag detta spår är jättespännande. Om relevant information i allt högre utsträckning är hallucinogent, var gör det då med vår tillit till de sanningar vi tror oss finna på internet? Wired skriver främst om Bing, men problemet lär inte vara begränsat dit: https://www.wired.com/story/fast-forward-chatbot-hallucinations-are-poisoning-web-search/

De Kaminski Digital s23v40

Hej!

Det här är första upplagan av mitt nyhetsbrev, som tills vidare får heta ”De Kaminski Digital”. Tanken är att det ska komma ut en gång i veckan, och att man som prenumerant ska kunna få lite matnyttiga lästips vad gäller digitala frågor utifrån ett rättighetsperspektiv.

Jag har en bakgrund i internetaktivism, har jobbat ett antal år på Sida med att forma det svenska digitala biståndet och kommer nyligen från en roll som chef för säkerhet och innovation på Civil Rights Defenders. Just denna vecka går jag över till Open Technology Fund (https://opentech.fund) som är ett slags stiftelse som finansierar digital säkerhet med fokus på tekniska lösningar mot övervakning och censur.

Eftersom min plattform till stora delar är internationell hoppas jag kunna lyfta in nyheter från min radar till ett svenskt samtal, några länkar i taget. Vill man tipsa om nyhetsbrevet kan man länka till https://dekaminski.recur.email/ där man både kan prenumerera och läsa tidigare utskick.

Phishing och lurmail har kommit att bli ett växande problem. Rapporter om ransomware och andra typer av cyberattacker dyker upp med jämna mellanrum och just mail som lurar användare att klicka på tveksamma länkar är en avgörande bov i dramat. Shira är en snygg web-app som pedagogiskt lär ut hur man bäst kan identifiera phishingmail. Appen är utvecklad i nära samarbete med digitala säkerhetsutbildare i en lång rad länder för att säkerställa att den är så inkluderande som möjligt. Testa själv på https://shira.app

Att ha arkivarier och datanördar i sina nätverk har sina udda sidor. Peter Krantz, som länge arbetat med öppna data i olika former, rensade nyligen sina arkiv och publicerade nyligen tolv års tweets från ryska myndigheter. Eftersom Twitter/X nu snabbt genomgår dramatiska förändringar är arkivet ett sätt att kunna följa vad som skrivits från ryskt håll över tid, säkerligen matnyttigt för den som gillar stora och lite obskyra datamängder: https://dataverse.harvard.edu/dataset.xhtml?persistentId=doi:10.7910/DVN/K4X9S7

Själv är jag väldigt fascinerad av Red team-hackande, det vill säga medvetet (men kontrollerat och kontrollerbart) hackande av digitala tjänster. I tider av AI-framsteg kan det vara ett bra sätt att tvinga fram bättre lösningar, istället för att passivt se på när ”smarta” AI:s lanseras till höger och vänster. På senaste upplagan av hacker-konferensen DEF CON iscensattes bland annat en ”Capture the flag”-tävling för att inspirera besökare att utmana AI-tekniken oftare. Sådant här hoppas jag att vi kan få se allt oftare i Sverige, som ett slags inverterat hackathon där man helt enkelt ska försöka ta sönder saker på så kreativa sätt som möjligt: https://techpolicy.press/can-we-red-team-our-way-to-ai-accountability/

Ha en fortsatt fin vecka!