📠 X, "AI" och data - same old, same old


VÀlkommen till De Kaminski Digital, mitt nyhetsbrev med ambitionen att fördjupa samtalet om IT-politik och bidra med en internationell utblick till diskussionen i skÀrningen av teknik och mÀnskliga rÀttigheter.

I det hÀr nyhetsbrevet kan du lÀsa:
  1. Efter X - var ska man nu ta vÀgen?
  2. DÀrför skriver jag "AI" inom citationstecken
  3. VĂ„r data slutar aldrig vara en handelsvara
Vill man följa mig pÄ sociala medier kan man med fördel göra det pÄ Threads, Instagram eller Mastodon (jag postar dock mest trams). För jobb-kontakter finns jag ocksÄ pÄ LinkedIn.

KÀnner du nÄgon som du tror skulle uppskatta det hÀr nyhetsbrevet? Tipsa dem om att registrera sig pÄ www.dekaminski.se!

Efter X - var ska man nu ta vÀgen?

Sedan sist har jag rest för mycket och dÀrefter försökt att inte resa sÄ mycket. Att kunna reglera mina dagar tycker jag kÀnns vÀldigt viktigt, och dÄ försvinner jag ibland in i ett slags digital tystnad.

KÀnslan av att inte bidra sÄ mycket pÄ internet tycker jag Àr extra intressant just nu - eftersom det i mina kretsar pratas om (Ànnu) en exodus frÄn det som tidigare hette Twitter och sedan Elon Musk köpte upp det bytt namn till X. 

Ett rÀtt intressant meningsutbyte mellan mediepersonligheterna Brit Stakston och Emanuel Karlsten Àgde rum i TV4 nyligen. Brit utvecklade ocksÄ sin uppfriskande kritiska hÄllning i Dagens Industri dÀr hon förklarar att medier och folkvalda ska undvika den numera toxiska plattformen, medan Emanuel Àr kontrÀr och i TV4 sÀger att han minsann ska stanna kvar.

SjÀlv har jag valt att lÄta mitt konto ligga i trÀda - dessutom med det illustrativa sista inlÀgget dÀr jag frÄgar efter tips inför lokala utekvÀllar.
För den nyfikne kan jag meddela att jag fick bÀttre tips pÄ Reddit. HuvudpoÀngen Àr dock att jag verkligen tycker man ska tÀnka till vilka plattformar man bidrar till genom att vara aktiv deltagare.

SjÀlv vÀljer jag att tills vidare vara kvar pÄ X. Det finns ett vÀldigt enkelt skÀl - X Àr som mÄnga andra plattformar vÀldigt skiftande i sin karaktÀr beroende pÄ var man befinner sig. I vissa lÀnder Àr X fortsatt en viktig kÀlla till nÀtverk och mobilisering, och mina globala aktivistnÀtverk har inte lyckats hitta nÄgon riktigt bra ersÀttare. DÀrför Àr jag fortfarande kvar dÀr för att kika in i vad som hÀnder och för att emellanÄt bli kontaktad av vÀnner och bekanta som inte vet hur man annars fÄr tag pÄ mig.

Numera brukar jag snabbt skyffla in mina Ă„terkommande kontakter till Signal istĂ€llet sĂ„ vi kan fortsĂ€tta prata ostört - men mitt behov att finnas tillgĂ€nglig pĂ„ X har tyvĂ€rr inte helt försvunnit. Med det sagt tycker jag det Ă€r fullkomligt absurt att vi har folkvalda politiker frĂ„n alla partier som upprĂ€tthĂ„ller en chimĂ€r av megafonsamtal pĂ„ X, dĂ€r den enda publiken Ă€r andra politiker, journalister (som gissningsvis fĂ„r en ÄNNU mer vrickad bild av det offentliga samtalet) och ilskna mĂ€nskliga eller automatiserade botar.

Diskussionen i TV4 tycker jag Àr intressant eftersom den avspeglar ett upplevt behov av att hitta "nÀsta X" - som att vi som internetanvÀndare mÄste samlas pÄ ett och samma stÀlle. Jag tror det Àr fel.

Lite ovÀntat brukar jag ofta söka upp en artikel av Fredrik Wass, dÀr han beskriver döden för de stora svenska communitysajterna. Det Àr inte bara av sjÀlvförstÀrkande skÀl (jag intervjuas i artikeln), utan snarare för att den pÄminner om hur det svenska internetet sÄg ut innan Facebook gjorde sitt intÄg.

Kanske kommer flera av nyhetsbrevets lÀsare ocksÄ ihÄg nÀr nördkidsen samlades pÄ Hamsterpaj, emorockarna pÄ Skunk, de coola festkidsen pÄ Playahead och de som var gay pÄ Sylvester. Veganerna samlades pÄ Gröna Chatten, unga förÀldrar pÄ Familjeliv och de som idag hÀnger pÄ Flashback flockades pÄ.... Flashback. Jag tyckte det var roliga tider, eftersom det var tydligare att samlingspunkterna var intressestyrda. De digitala monoliterna som Facebook och Twitter kommit att bli uppskattar jag inte alls lika mycket.

Hur vi ska göra nu nÀr X imploderat till en digital kloak vet jag inte riktigt. SjÀlv har jag dock mÀrkt att jag de senaste Ären börjar fragmentera mig sjÀlv alltmer. Jag anvÀnder Facebook som ett slags digital telefonbok (inkl Gula Sidorna med grannsamverkan- och loppis-grupper), LinkedIn för att hÄlla koll pÄ min professionella profil, Mastodon för mer nördiga spaningar och Threads för rent trams. Jag postar "roliga" bilder pÄ Instagram och har precis börjat nosa pÄ Bluesky. Mitt sociala behov fÄr jag dock frÀmst utlopp för i privata meddelandetjÀnster.

Vi mÀnniskor Àr ofta flockdjur, och att vi Àr det Àven pÄ internet förvÄnar nog ingen. Jag tror det Àr bra att vi mer eller mindre tvingas se oss omkring emellanÄt, men jag hoppas att ingen kÀnner sig sÀrskilt stressad över var vi ska ta vÀgen.

Det bÀsta stÀllet Àr inte dÀr du har bÀst reach - det Àr dÀr du har dina vÀnner.

LĂ€s mer

DÀrför skriver jag "AI" inom citationstecken

UppmÀrksamma lÀsare noterar att jag börjat sÀtta "AI" inom citationstecken nÀr lusten faller pÄ. Jag gör det efter att jag sett att Per Axbom, som jag tycker navigerar diskussionen vÀl, börjat göra detsamma. Jag upplever precis som Per att "AI" anvÀnds för att beskriva bÄde det ena och det andra pÄ ett sÀtt som inte Àr med verkligheten överensstÀmmande.

Per skriver att "Àr ett intetsÀgande uttryck som innefattar allt och inget, och nu mest anvÀnds för att sÀlja en vision om maskiner som Ànnu inte existerar. Varje gÄng jag repeterar ordet sÄ ger jag det legitimitet, vilket gör lite ont."

Och jag hÄller med. Jag har varit med sÄ lÀnge att jag sett ett antal digitala buzzwords komma och antingen gÄ - eller förÀndras. NÀr jag jobbade pÄ bistÄndsmyndigheten Sida var mitt uppdrag bland annat att hjÀlpa verksamheten att navigera inkommande projektförslag och trÀffa aktörer som ville komma Ät bistÄndsmedel för att göra vÀrlden lite bÀttre. Gott sÄ, men tyvÀrr gick en stor del av tiden Ät att sprÀcka buzzword-ballonger och sÀga nej till projekt som medelst animerade powerpoints och frÀsiga projektplaner försökte sÀlja en kammad gris.

Bland termerna som fick mig att se halvrött och stÀlla jobbiga frÄgor fanns:
  • "Big data"
  • "Open data"
  • "Digital platform"
  • "Blockchain"
  • "Innovation"
  • osv...
Till detta kan jag nu lÀgga "AI" - en term som beskriver allt och inget.

Visst finns det lösningar för generativ AI som upplevs vÀldigt intelligenta eller maskininlÀrning som kan replikera mÀnskligt arbete pÄ ett sÀtt som Àr mÄnga gÄnger mer effektivt Àn mÀnniskor sjÀlva kan. Det finns ocksÄ vÀldigt avancerade algoritmiska system som kan hjÀlpa mÀnniskor att antingen bli smartare eller mer förvirrade, och det finns helt klart teknologier jag inte förstÄr men som pÄ sikt sÀkert kan bli riktigt smarta.

Överlag Ă€r dock "AI" en alldeles för grund beskrivning som inte gör oss nĂ„gon tjĂ€nst att anvĂ€nda. Snarare grumlar det diskussionerna vi egentligen behöver ha - exempelvis vem som har makten över tekniken (oavsett teknologi!) och hur vi alla pĂ„verkas.

För att citera Per: "Jag tror en bevingad fe dör varje gĂ„ng nĂ„gon sĂ€ger “AI” utan ironi. 😉".

LĂ€s mer

VĂ„r data slutar aldrig vara en handelsvara

Jag har skrivit om handel med persondata tidigare. Bland annat har jag fokuserat pÄ riskerna kring detta i mitt kapitel i boken "AI & makten över besluten" (som jag delar ett exklusivt utdrag ur i ett tidigare nyhetsbrev), dÀr jag lyfter att det faktum att lÀckor av personlig data varit en överhÀngande orosmoln Àven innan intÄget av "AI" .

Ett av de mest upprörande exemplen som jag ofta brukar ta upp eftersom det ligger sÄ nÀra sÄ mÄnga Àr hur data frÄn "femtech"-appar, exempelvis sÄdana som saluförs för att mÀta kvinnors menscykler, krÀngs som om det inte fanns nÄgon morgondag.

TyvÀrr finns det fler goda exempel, och jag misstÀnker att inlÀgg som detta som varnar för den kommersiella handeln med vÄr persondata kommer vara Äterkommande för en oöverskÄdningsbar framtid.

Till exempel snubblade jag över det hÀr inlÀgget som den rÀttvisefokuserade integritetsivraren Esra'a Al Shafei skrev pÄ Mastodon. Esra'a pÄpekar att den senast blommande Twitter-klonen, Bluesky (som mÄnga anvÀndare verkar flytta till nu nÀr X (tidigare Twitter) blivit en högerradikal propagandamaskin) tagit in riskkapital frÄn investerare som ocksÄ satsat stora pengar i företag kopplade till den ohejdade handeln med persondata.

Företaget Esra'a syftar pÄ Àr X-Mode, ett företag som gjort sig kÀnt för att helt utan spÀrrar köpa, sÀlja, krÀnga kÀnslig anvÀndardata. Man har gjort det till den milda grad att bÄde Google och Apple förbjudit vissa av företagets egna appar. TyvÀrr hindrar det inte andra appar att sÀlja sin data till X-Mode och andra liknande datahamstrande parasiter. Enligt sin egen reklam, som snyggt presenteras av The Markup i den hÀr artikeln frÄn 2021, har X-Mode data pÄ 25% av den amerikanska vuxna befolkningen, medan en annan aktör - Mobilewalla - skryter om att de har data frÄn över 40 lÀnder, över 1,9 miljarder enheter, 50 miljarder mobilsignaler (positionsbestÀmningar) dagligen och över fem Ärs insamlad data. HÀpnadsvÀckande mÄste jag sÀga!

X-Mode har i perioder gjort inköp av data frÄn samtidigt lustiga och skrÀmmande hÄll. En av deras viktiga kÀllor till data var lÀnge den omÄttligt populÀra appen Life360, som marknadsförs som en sÀkerhetsapp för familjer. Den Àr snarlik Apples egen "Hitta (vÀnner)" men fungerar över olika operativsystem och plattformar vilket gör den vÀlspridd. Men X-Mode har ocksÄ gjort mer... tematiska köp. För nÄgot Är sedan rapporterade exempelvis Motherboard om att X-Mode köpt data frÄn ett helt kluster av muslimska böneappar. Data frÄn appar from "Muslim Pro", "Prayer Times" och "Qibla Compass" köptes och organiserades i X-Modes system.

Nu lever vi ju i en data-kapitalistisk era, sÄ ovanstÄende Àr kanske inte överraskande. Men Àr det inte lite olustigt nÀr X-Mode samtidigt ocksÄ upptÀckts sÀlja data till företag i det amerikanska militÀrindustriella komplexet?

Jag vet inte vilken datamÄnglare det handlar om, men det dök ocksÄ nyligen upp ett annat talande exempel dÀr den amerikanska armén sjÀlva hamnat i hetluften. Tydligen finns det en samling pÄ ungefÀr 3 miljarder koordinater insamlade frÄn mobiltelefoners platstjÀnster och lokaliseringsdata - dÀr det unika för den hÀr samlingen Àr att man i den kan spÄra armépersonal pÄ en oerhört detaljerade nivÄ.

Wired rapporterar att man i datan kan spÄra militÀr och underrÀttelsepersonal som varit placerad i Tyskland till och frÄn hemliga operationer, till trÀningslÀger dÀr Ukrainska soldater utbildats - och till och med till vÀlkÀnda bordeller.

Det Àr verkligen som en flashback till 2018 nÀr trÀningsappen Strava avslöjade hemliga militÀrbaser eftersom soldater motionerat och lagt upp sina trÀningsrundor till allmÀn beskÄdan. DÄ handlade det visserligen mer om brist pÄ bra sÀkerhetsrutiner och sÄ kallad "op-sec", men problemet Àr detsamma eller i varje fall snarlikt.

VÄra enheter samlar in mer data om oss Àn vad vi vet och troligtvis mer Àn vad vi vill veta - och det Àr dÀrför helt avgörande att vi försöker navigera vad som samlas in, vad som sÀljs vidare, till vem - och hur det anvÀnds.

LĂ€s mer
Email Marketing Powered by MailPoet