|
|
|
|
|
De Kaminski Digital s24e20
Välkommen till De Kaminski Digital, mitt nyhetsbrev med ambitionen att fördjupa samtalet om IT-politik och bidra med en internationell utblick till diskussionen i skärningen av teknik och mänskliga rättigheter.
|
I det här nyhetsbrevet kan du bland annat läsa:
|
- Den sverigedemokratiska trollfabriken
- Tre tips för den som blir uthängd
- Veckans länkar
Vill man följa mig på sociala medier kan man med fördel göra det på Threads, Instagram eller Mastodon (jag postar dock mest trams). För jobb-kontakter finns jag också på LinkedIn.
|
|
Känner du någon som du tror skulle uppskatta det här nyhetsbrevet? Tipsa dem om att registrera sig på www.dekaminski.se!
|
|
|
|
1. Den sverigedemokratiska trollfabriken
Kalla Faktas avslöjande om den sverigedemokratiska trollfabriken är förstås svårt att undkomma. Genom att ha låtit en journalist i hemlighet låta sig bli anställd av Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning får Kalla Fakta insyn i ett antal rätt spännande saker; 1/ att Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning inte bara "kommunicerar" utan faktiskt bedriver mer eller mindre informationskrigföring mot sina politiska konkurrenter 2/ att den "fria" och "oberoende" Youtube-kanalen Riks är allt annat än fri och oberoende och att 3/ de sociala mediegrupper och -kampanjer av "bekymrade medborgare" som dyker upp här och där helt uppenbart är orkestrerade av antingen kommunikationsavdelningen själva eller någon dem närstående.
|
Det finns förstås en mängd saker att bli upprörd kring vad gäller detta. Tidö-partierna verkar mest upprörda att Sverigedemokraterna baktalat även dem, jag såg ett antal kommentarer med det lätt trötta "det är precis som i Ryssland" och Myndigheten för Psykologiskt Försvar drog till med en anmälan mot Kalla Fakta eftersom man ansåg att programmet fick det att verka som att de inom sitt mandat även hade svenskproducerad desinformation.
|
Den mest uppfriskande kommentaren snubblade jag över i en ledartext i VLT, signerad Lisa Bjurwald. Bjurwald raljerar visserligen, men sätter också fingret på spiken när hon slår fast att det allra mesta som Kalla Fakta avslöjar faktiskt redan var känt. Alla vi som blivit utsatta för drev de senaste åren vet att det finns en högerextrem nätkultur som satt i system att förlöjliga, hänga ut och hota meningsmotståndare. Alla vi som har viss basal källkritik inpräntad förstår att de "roliga" sverigevänliga influencers som strösslas över Tiktok är del av en politisk kampanj. Och alla vi som ens glimtat på Riks och andra liknande Youtube-kanaler vet att de lever i symbios med antingen Sverigedemokraterna eller andra populistiska högerextrema grupper. Bjurwald skriver träffsäkert:
|
|
|
|
Ändå ska charaden spelas och fasaden upprätthållas när Tidögänget leker upprörda över vad deras kollegor i maktens korridorer sysslar med på nätet. Det är tröttsamt och på sätt och vis mer upprörande än SD:s eget agerande. Vi vet ju redan att de sistnämnda kryllar av rasister och att den digitala arenan är deras främsta lekplats för spridande av hat, hets och lögner. Forskning och många olika länders praktiska erfarenheter, inte minst vår egen aktuella svenska, har motbevisat idén om att radikala partier skulle bli mindre radikala om de släpps in i värmen.
|
|
För mer läsning om den sverigedemokratiska trollfabriken rekommenderar jag ETC:s långa grässerie om densamma. Den ger vidare perspektiv, och kopplar också i flera artiklar den här kommunikationsstrategin till politiskt hat, hot, uthängningar och annat som vi är många som fått utstå genom åren. Att det orkestreras bland annat av en sektion på Sverigedemokraternas partikansli är ingen överraskning.
|
|
|
|
2. Tre tips för den som blir uthängd
När jag arbetade hos Civil Rights Defenders fokuserade jag mycket på att förstå hur vi kunde lära av de människorättsförsvarare vi arbetade nära i några av världens mest repressiva miljöer och kontexter. Min tes var att vi genom att så att säga stänga feedback-loopen mellan vad som behövdes och vilka metoder som faktiskt fungerade kunde ta fram en verktygslåda som var mer förankrad i en faktisk verklighet, och därtill var så verksam att den kunde användas även på andra håll.
|
Mest tydligt blev när jag, i min roll som Chef för Säkerhet och Innovation, fick förklara både för kollegor och samarbetspartners (men kanske främst för våra finansiärer) att det gamla mantrat om att exportera svensk innovation inte alltid var en framgångsrik modell. Istället, menade jag, skulle vi prata med aktivister i länder som Etiopien, Pakistan och Venezuela - och ta fram arbetsmetoder som fungerade som mall även i andra länder. Mitt mål var att samma metoder skulle kunna användas även i förhållandevis säkra och jämförelsevis väldigt säkra länder som Sverige.
|
Efter att min säkerhetsavdelning under ett antal år fått en ökad tillströmning förfrågningar om stöd från svenska civilsamhällsorganisationer beslöt jag mig för att börja arbeta mer dedikerat med frågan. Tillsammans med Zandra Thuvesson tog jag då fram rapporten "När samhället tystnar" som bygger på djupintervjuer med ett antal svenska aktivister och journalister. Rapporten visade på en rätt dramatisk otrygghet hos en del av de personer som intervjuades, en känsla som bekräftades av de förfrågningar vi på Civil Rights Defenders fick.
|
Baserat på intervjuerna och på den kunskap vi samlat in från våra internationella nätverk formulerades också tre tips för den som finner sig bli uthängd eller utsatt för hot och hat på internet. Tipsen ska inte ses som ersättande exempelvis en polisanmälan, men kan vara till hjälp om man finns sig själv i ett trolldrev eller (förhoppningsvis) övergående hatstorm.
|
- Proaktiv paranoia:
Ett av mina favorituttryck, och också ofta återkommande inom OPSEC-världen. Retroaktiv paranoida, det vill säga att man blir orolig och kanske rädd när något redan har hänt, fungerar inte. Det är då redan för sent. Det är därför viktigt att som opinionsbildare, aktivist eller politiker förstå redan från början att det man vill göra kan reta upp folk. Genom att erkänna det för sig själv kan man också börja göra rimliga avvägningar, exempelvis bedöma om det mål man hoppas uppnå är värt den eventuella utsattheten - eller hur ens plan kan anpassas för att minska risker och hotbilder.
- Know your enemy:
Vet du att har motståndare eller riskerar att hamna i något slags drev - ta reda på så mycket du kan om detta. Genom att hålla oss informerade kan vi också göra mer rationella bedömningar och fatta klokare beslut. Det är också, särskilt i en nätkontext viktigt att förstå hur drev fungerar - 10000 nazistiska twitter-konton är inte per definition samma sak som 10000 nazister utanför din dörr, även om det absolut stundtals kan ha samma känslomässiga effekt. Det kan verka jobbigt men ju mer vi vet om kommande utmaningar, desto mindre blir överraskningen.
- Mänskliga proxies:
Många aktivister har erfarenhet av stödgrupper. Och när det blåser är den närmaste stödgruppen viktigare än någonsin. Dock kan en stödgrupp sällan byggas upp när stormen redan är här, så det är viktigt att tänka till redan innan. Om något är jobbigt - vem går jag till då? Vilka fem vänner känner till hur jag reagerar under press? Kan någon ta hand om mitt sociala medie-konto för att jag ska slippa se alla notiser? Den typen av frågor är viktiga att ställa sig medan det fortfarande är lugnt.
Samtalet är viktigare nu än någonsin, med EU-val detta år och ett snabbt närmande riksdagsval.
|
|
|
|
3. Veckans länkar
Här kommer tre läsvärda länkar från den senaste veckans flöden på min kant.
|
|
Jag hoppas att de kan bidra till vidare läsning och intresse för nätpolitiska frågor. Ibland återkommer jag senare till länkarna, ibland inte.
|
|
|
|
|
|
|
Amnesty Internationals "Security Lab" presenterar en väldigt spännande - men också skrämmande - rapport om hur den globala exporten av övervakningsteknik ser ut. Exemplet de bygger på är hur Indonesien under senare år byggt upp en state-of-the-art övervakningsstat, det mesta med hjälp av teknik från Europa och Israel.
|
|
|
|
|
Den som legat bakom den stora ransomware-attacken kallad "LockBit" är nu identifierad och efterlyst. Det sägs att den ryske medborgaren som ligger bakom hela faderullan tjänat mer än en halv miljard US dollars på att låsa datorer och hota sig till lösensummor. Polis från flera länder försöker nu få fram uppgifter på var utpressaren finns.
|
|
|
|
|
Den amerikanska basketstjärnan Brittney Griner som varit fänglsad i Ryssland eftersom hennes medicinska cannabis lett till en dom för innehav av narkotika intervjuas i ett exklusivt reportage om livet i fängelset. Det är verkligen på många sätt en isande historia, som kan vara bra att läsa för att påminnas om den bistra verkligheten.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
