|
|
|
|
|
De Kaminski Digital s24e19
Välkommen till De Kaminski Digital, mitt nyhetsbrev med ambitionen att fördjupa samtalet om IT-politik och bidra med en internationell utblick till diskussionen i skärningen av teknik och mänskliga rättigheter.
|
I det här nyhetsbrevet kan du bland annat läsa:
|
- Boksläpp: "AI och makten över besluten"
- "Den algoritmiska framtiden är vår"
- Analys: Risker med övervakande mens-appar
- Veckans länkar
Vill man följa mig på sociala medier kan man med fördel göra det på Threads, Instagram eller Mastodon (jag postar dock mest trams). För jobb-kontakter finns jag också på LinkedIn.
|
|
Känner du någon som du tror skulle uppskatta det här nyhetsbrevet? Tipsa dem om att registrera sig på www.dekaminski.se!
|
|
|
|
1. Boksläpp: "AI och makten över besluten"
|
Om några veckor släpps en spännande bok där jag varit med och skrivit ett kapitel! Maja Fjaestad och Simon Vinge är redaktörer för "AI och makten över besluten" som har den spännande underrubriken "- vad alla behöver veta om algoritmer i offentlig sektor". De har samlat (citat) "Sveriges främsta teknikdebattörer [i en bok om] vad som händer när AI och algoritmer används inom offentlig sektor, vad det innebär för vår demokrati och vad vi kan lära av tidigare misstag."
|
|
|
Övriga författare är riktiga experter som Stefan Larsson, Johan Hirschfeldt, Charlotta Kronblad, Marcus Matteby, Fia Ewald, Jacob Dexe, Cecilia Magnusson Sjöberg, Ulrika Björkstén, Nasim Bergman Farrokhnia och Karim Jebari. Som tydligt är ett slags dream team vad gäller forskning och kompetens kring vikten av begriplig digitalisering i vår stundtals komplexa verklighet.
|
Jag har blivit inbjuden för att skriva under rubriken "Digitala hot och risker som formativ ledstjärna" om när vi överlåter åt våra mobila enheter att oss mer eller mindre medvetet samla in och analysera data om vad vi gör i tid och otid. Jag kretsar främst kring att beskriva (och analysera lärdomar från) tillfällen när beskedliga appar ställt till det för offentliga aktörer, utmaningen när våra privata personas förväntas smälta samman med våra professionella och hur datakapitalismen grumlar vårt generella riskmedvetande.
|
En betydande del av min text använder jag för att särskilt förklara gyttret kring mens-appar och hur de (nuförtiden) är ett direkt hot mot välbefinnande och hälsa när aborträtt och kvinnors självklara likaberättigande ifrågasätts allt oftare. En del av min källa till information och analys presenterar jag i texten nedan. efter det spännande utdraget ur bokens förord.
|
|
|
|
2. Fjaestad & Vinge: "Den algoritmiska framtiden är vår"
Här följer ett utdrag ur inledningen av boken "AI och makten över besluten", skriven av bokens redaktörer Maja Fjaestad och Simon Vinge.
|
|
|
Makten i offentlig sektor ligger hos oss själva och det är bara vi som bestämmer hur samhället ska använda tekniken. Till detta kommer att tekniken är skapad av människor och att det inte finns några naturlagar som styr hur den tar sig uttryck eller hur den ska förändra våra liv. Denna premiss är synnerligen relevant för vår offentliga förvaltning. Under varje tekniksprång har vi stått inför samma frågeställningar.
Vem som skulle äga ny infrastruktur som telefonledningarna och hur de kommersiella intressena skulle balanseras mot allmännytta i den förändrade offentlighet som uppstod med nya massmedier, för att nämna ett par av dem.
Ett sätt att säkra att rätt frågor ställs i de algoritmer som används i offentlig förvaltning är att förvaltningen utformar och kodar dem själva från grunden. Helst med öppen källkod som gör tekniken mer transparent och öppen för medskapande, och mindre beroende av enskilda företags egna, skyddade lösningar och patenterade system.
|
|
|
|
Under varje tekniksprång har vi stått inför samma frågeställningar.
Teknik är en form av maktutövning som behöver underkastas demokratins principer och ansvarsutkrävande. Det innebär en skyldighet för politiker och offentlig sektor att förstå, undersöka och ifrågasätta ny teknik – men även att förstå att AI är en del av samhället, inte något som står i motsats till samhället. Det motiverar också varför det är nödvändigt att aktivt reflektera kring inom vilka frågor vi inte vill använda AI. Denna reflektion saknar vi i debatten. Makten över AI idag och vad den ska göra ligger till stor del hos de stora teknikföretagen. För att säkerställa att AI inte hotar demokratiska rättigheter behövs regleringar och riktlinjer som styr användningen av AI.
En utgångspunkt är att detta aldrig kan uppnås tillfredsställande genom självreglering hos teknikföretagen. Reglering bör inbegripa transparens, ansvarsskyldighet och skydd av användarnas integritet.
|
|
|
|
|
3. Analys: Risker med övervakande mens-appar
Som nedslag i den del jag skrivit i boken "AI och makten över besluten" vill jag göra en lite längre utvikning kring datan som samlas in av hälsoappar menade för att användare ska kunna mata in uppgifter om sin egen hälsa (i det här fallet främst uppgifter om menstruation, fertilitet och eventuella komplikationer) och varför det är viktigt att säkerställa att den datan inte tillåts läcka.
|
|
|
|
The online advertising ecosystem denies women full sovereignty over their health data and by design, puts women in a perpetual state of vulnerability over their safety.
|
|
Abortlagstiftningen i USA har verkligen genomgått dramatiska svängningar den senaste tiden. Att den amerikanska Högsta Domstolen rev upp viktiga prejudikat och möjliggjorde enskilda delstater att fatta egna beslut om hur kvinnor ska få bestämma över sina egna kroppar ställde till det för många. Häromdagen skrev Aftonbladet om ett fall där en kvinna vid läkarundersökningar fått besked om att fostret i hennes mage slutat växa, men ändå vågade ingen läkare i hennes delstat utföra en abort eftersom de hotades med fängelse om en domare (dvs en jurist utan medicinsk kompetens) skulle bedömt att de bröt mot delstatens strikta abortförbud. Hon var tvungen att resa över halva landet för att hitta en klinik som kunde hjälpa henne.
|
|
|
|
|
|
Through mobile geo fencing, banner ads with pregnancy help messaging can be delivered to a woman’s smartphone while she’s in the vicinity of an abortion clinic or actually sitting inside of one. Once she leaves the abortion clinic, the banner ad will continue to appear on her smartphone for up to 30 days.
|
|
|
Utan tydlighet, transparens och kontroll över hur data samlas in, analyseras, används och eventuellt säljs vidare skapas därför nya riskzoner. I det här fallet kring kvinnors hälsa, när de måste många gånger tvingar välja mellan att använda sig av digitala tjänster för att hantera sin livssituation och därmed exponera sig för olika typer av digitala hot och risker, eller så går de miste om möjlighet att få tillgång till relevant och ibland livsviktig vård - allt i en salig blandning av innovativ teknikutveckling kombinerat med konservativ politisk moralism.
|
|
|
|
4. Veckans länkar
Här kommer tre läsvärda länkar från den senaste veckans flöden på min kant.
|
|
Jag hoppas att de kan bidra till vidare läsning och intresse för nätpolitiska frågor. Ibland återkommer jag senare till länkarna, ibland inte.
|
|
|
|
|
|
|
Vissa chat-appar implementerar riktigt bra kryptering för att skydda sina användares kommunikation. Samtidigt läcker både apparna och ibland enheterna meta-data som gör det möjligt att kartlägga användare på ett ganska detaljerat sätt. Den här forskningsrapporten beskriver risker kring läckor av meta-data och hur situationen egentligen ser ut.
|
|
|
|
|
Amerikansk polis har avslöjats ha satt upp över 25000 (!) hemliga mikrofoner, sk "shot-stoppers", för att snabbt kunna identifiera misstänkta skottlossningar. Problemet är bara att de utryckande poliserna som svarar på larmen i 70% av fallet inte hittar några spår av skottlossningar. Frågan är nu hur värdefull datan är, vad som samlas in och vem som egentligen har tillgång till den?
|
|
|
|
|
I Georgien pågår sedan en tid tillbaka protester och demonstrationer. Civilsamhällesorganisationer och oberoende medier, särskilt de som får något slags finansiellt stöd utomlands ifrån, kan komma att behöva registrera sig som "utländska agenter" enligt rysk mall. Detta minskar utrymmet för organisationer att verka och extrema hotbilder mot oberoende människorättsaktörer.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
