🧑‍đŸ’» Signal, bittra gubbar och "AI"


Välkommen till De Kaminski Digital, mitt nyhetsbrev med ambitionen att fördjupa samtalet om IT-politik och bidra med en internationell utblick till diskussionen i skärningen av teknik och mänskliga rättigheter.

I det här nyhetsbrevet kan du läsa:
  1. Signal är bättre än sexbottar och gängrekrytering
  2. Ja, jag är bitter och ogillar "AI"
  3. AI & Makten över besluten - nu på engelska!
Vill man följa mig på sociala medier kan man med fördel göra det på Threads, Instagram eller Mastodon (jag postar dock mest trams). För jobb-kontakter finns jag också på LinkedIn.

Känner du någon som du tror skulle uppskatta det här nyhetsbrevet? Tipsa dem om att registrera sig på www.dekaminski.se!

Signal Àr bÀttre Àn sexbottar och gÀngrekrytering

En tanke har lÀnge legat och grott i bakhuvudet pÄ mig vad gÀller den offensiv mot den totalstrÀckkrypterade och sÀkra meddelandeappen Signal vi sett senaste Ären. Varför gÄr Polisen till angrepp mot en app som pÄ alla sÀtt Àr -sÀker-, nÀr de flesta av de problem man beskyller Signal för egentligen har sin grund i ALLA ANDRA APPAR som ungdomar anvÀnder idag?

Marcus JerrÀng pÄ Computer Sweden skrev om det hÀr i ett nyhetsbrev för en tid sedan och satte dÄ fingret pÄ en av de viktigaste anledningarna till varför jag anvÀnder Signal - bortsett frÄn att det Àr en sÀker, krypterad, kommunikationskanal. Genom att kommunicera med alltfler vÀnner och bekanta över Signal har jag dramatiskt kunnat dra ner pÄ mitt anvÀndande av de tjÀnster som styrs av algoritmer och anvÀndardata.

I sitt nyhetsbrev sammanfattar Marcus det till att "FörÀldrar kanske kan tycka att det Àr bÀttre att 13-Äringen chattar i Signal Àn i en app dÀr en sexchatt med en AI finns ett knapptryck bort" - vilket förstÄs Àr rÀtt rimligt.

Jag kan ocksÄ tycka att ett perspektiv som missats i diskussionen om gÀngkriminalitet Àr att inslussningen av nya rekryter, knarkkurirer och torpeder verkar ske pÄ tjÀnster som driver trafik just via algoritmisk styrning mot barn och ungdomar. Flera kommuner uppmÀrksammade (pÄ polisens begÀran!) detta tidigare i vÄras, och namngav dÄ flera av de tjÀnster dÀr barn möts av ett slags jobbannonser och innehÄll som glorifierar gÀngkriminalitet.
Jag vill inte peka finger - och givetvis Àr Àven de hÀr tjÀnsterna inte rakt av plattformar för gÀngkriminalitet. Men det Àr ingen slump att innehÄll som dryper av affekt och effekt hamnar direkt i vÄra barn och ungdomars knÀn. Det Àr liksom sÄ plattformarna Àr skapta.

Hos oss har vi rÀtt lite begrÀnsningar kring vad vÄra barn fÄr och inte fÄr göra pÄ internet. Det har hittills fungerat bra. Men eftersom de algoritmstyrda radikaliseringsprocesserna kryper allt nÀrmare tycker jag pÄ nÄgot sjukt sÀtt att det Àr skönt nÀr mina barn hÀnger i smÄ bubblor pÄ Roblox, Discord och Reddit.

Jag vill helt enkelt inte att mina barn matas med sÄ kallade "hink-konton" som krÀnger fulsprit pÄ Snapchat, rasistiska spök-konton pÄ Tiktok eller AI-tjÀnster som lockar till suicid. Jag tycks ha lyckats rÀtt bra, hittills har de (vad jag vet) sluppit bÄde groomare och gÀnginkastare. Men den dagen min familj helt flyttar till Signal poppar jag en fin flaska och firar.

LĂ€s mer

Ja, jag är bitter och ogillar "AI"

Jag har den senaste tiden flera gÄnger i mer eller mindre publika sammanhang fÄtt frÄgan vad jag "egentligen tycker om AI". Med risk för att lÄta som en trött gubbe har jag suckat och bittert svarat att;
"Jag har pysslat med Internet i 25-30 Är nu, och Àr det nÄgot jag vet Àr det nÀr en hype-cykel ökar i intensitet."

och
"De AI-lösningar vi blir erbjudna nu Àr verkligen Ànnu en grej ingen nÄgonsin bett om."

(Jag funderar ibland pÄ att starta t-shirttryckeri.)

Jag har tidigare tagit stÀllning i min post om varför jag helst skriver "AI" i citationstecken. Jag influerades tydligt av Per Axbom, som utvecklade sina tankar kring det hela pÄ ett sÄ fint sÀtt.

Lite mer radikal Àr Nikke Lindqvist, som skriver om sin spontana reaktion nÀr hans blogg föreslÄr att han ska överlÄta skrivandet till "AI". Bilden han vald illustrerar Àven mina kÀnslor just nu (och dÀrför snor jag den hit).
Parallellt har jag en av vÄra tonÄringar i andra örat, dÀr hon pÄminner mig om hur mycket vatten varje AI-prompt kostar. Hon Àr upprörd eftersom hennes skola försöker "framtidssÀkra" eleverna och dÀrför uppmuntrar kreativt anvÀndande av ChatGPT i skolarbetet.

Exakt hur mycket vatten vÄr AI-vurm förbrukar verkar vara oklart - men jag rÀknar kallt med att vÄra barn kommer pÄminna oss om hur vi brÀnde planeten för att fÄ göra tokroliga videofilmer (eller absurda deep fakes).

LĂ€s mer

AI & Makten över besluten - nu pÄ engelska

Boken "AI & Makten över besluten" som kom ut förra Äret, och dÀr jag skrivit ett kapitel om digitala hot och risker, har fallit vÀl ut. Den svenska utgÄvan gÄr fortfarande att hitta via Volante Förlag - och nu har ett urval av texterna översatts, fÄtt sÀllskap av ett antal nya texter och getts ut pÄ engelska!

Under rubriken "Algorithmic rule - AI and the future of democracy in Sweden and beyond" och vÀl omhÀndertagen av tankesmedjan FEPS - The Foundation for European Progressive Studies - slÀpptes den under pompa och stÄt i Bryssel tidigare i veckan.
The future is here and it is not simply digital; it is algorithmic. Algorithms now shape not only what we see and hear through the media, but also how public administrations function and how work is managed. Decisions about health, employment and even children’s education are increasingly outsourced to automated systems. This book explores the algorithmic present, and what can sometimes be described as algocracy – rule by algorithms. To navigate this new reality, we must ask not only technological but also democratic questions. This book is a guide to doing just that.
What national algorithmic scandals have already unfolded, and what lessons can be drawn from them? How is the future of work being reshaped, as employers rely on algorithmic management tools powered by constant workplace surveillance? Should artificial intelligence be allowed to make decisions in the public sector? Where can we find examples of local governments working for inclusion and transparency through open-source programming? How are institutions handling the massive and sensitive data flows that structure daily life? And what does it mean for democracy if the only face of the state becomes a ubiquitous chatbot?

Bokens engelska utgÄva finns tillgÀnglig för fri nedladdning via FEPS hemsida.

LĂ€s mer
Email Marketing Powered by MailPoet