|
|
|
|
đŠĄïžGrĂ€vlingar, kameror och nyfikna poliser. Hur hĂ€nger det ihop egentligen?
VÀlkommen till De Kaminski Digital, mitt nyhetsbrev med ambitionen att fördjupa samtalet om IT-politik och bidra med en internationell utblick till diskussionen i skÀrningen av teknik och mÀnskliga rÀttigheter.
|
I det hÀr nyhetsbrevet kan du lÀsa:
|
- Hej, förlÄt och köttvÀrldsrapport
- Nu hojtas det om övervakningskameror igen
- Om (bak)dörren stÄr öppen kommer alla in
Vill man följa mig pÄ sociala medier kan man med fördel göra det pÄ Threads, Instagram eller Mastodon (jag postar dock mest trams). För jobb-kontakter finns jag ocksÄ pÄ LinkedIn.
|
|
KÀnner du nÄgon som du tror skulle uppskatta det hÀr nyhetsbrevet? Tipsa dem om att registrera sig pÄ www.dekaminski.se!
|
|
|
|
Hej, förlÄt och köttvÀrldsrapport
Det har varit tyst ett tag. Jag har varit ute och flÀngt en del och sedan nÀr jag vÀl var tillbaka sÄ lyckades jag som fackterm lyder "fucka upp" mina DNS-instÀllningar sÄ hemsida och mail slutade fungera. SÄnt som hÀnder, antar jag. Nu fungerar allt som det ska igen.
|
|
NĂ„vĂ€l - nĂ„gra nedslag frĂ„n mina senaste turer! I början av september var jag i Lund och förelĂ€ste ihop med briljanta Karolina Andersdotter och Ă
sa Larsson under rubriken "Bibliotek i beredskap - AI och hot mot demokratin". Lite lustig rubrik kanske, men mÄlet var att ge ett digitaliserings-perspektiv pÄ frÄgor som rör samhÀllsresiliens.
|
|
|
Vi hade lite olika inriktning, men jag tror att mitt angreppssĂ€tt rörande digitala hot och risker kompletterade Karolinas kritiska (med positiva!) syn pĂ„ informations- och yttrandefrihet och Ă
sas expertkompetens kring digital kÀllkritik. Publiken, nÄgot hundratal bibliotekarier frÄn hela SkÄne, var glatt intresserade och försökte direkt vÀva ihop det vi pratade med deras samhÀllsbÀrande uppgift.
|
NÄgon vecka senare var jag i Stockholm och förelÀste hos Amnesty pÄ deras Ärliga lÀrarkonferens dÀr jag pratade utifrÄn temat "Digital sÀkerhet och integritet i tider nÀr teknik anvÀnds till övervakning och censur". Lite halvt pÄ skÀmt noterade jag frÄn scen att förelÀsningen kanske egentligen borde kallats "SkÀrmtid och porrfilter" för att göras extra relevant i dagens digitala övervakningsklimat.
|
|
Jag gav den rÀtt fullsatta aulan en exposé i teknikutmaningar "dÀr borta" och "hÀr hemma" för att beskriva varför en internationell utblick Àr rÀtt viktig för att kunna tolka de digitala knÀckfrÄgorna exempelvis i ett klassrum. Mest tid la jag pÄ att beskriva ofoget med internetfilter, som ju anvÀnds sÄvÀl av repressiva regimer i nÄgra av vÀrldens mest ofria lÀnder som av IT-avdelningar inspirerade av porrkritiska moralister i svenska smÄstadskommuner.
|
|
|
|
|
Som grÀdde pÄ moset gav jag ocksÄ förra veckan en digital förelÀsning för Stockholms Kulturförvaltning inom ramen för deras digitala kompetenslyft. Jag pratade dÄ Äterigen om digitala hot och risker, med fokus pÄ personlig integritet i vardagen och algoritmstyrda innehÄllsflöden.
|
Det var en fullspÀckad vecka med nÀrmare 1300 andra aktivister. NÀstan hela mitt jobb var pÄ plats, eftersom vi finansierar en stor del av de projekt som anvÀnder Global Gathering som ett slags mÀssa för den digitala aktivist-sektorn. Jag reste hem med massa fördjupade kontakter och en hel del nya lÀrdomar.
|
|
NĂ„gra av dem hoppas jag skriva om i kommande nyhetsbrev.
|
|
|
|
Nu hojtas det om övervakningskameror igen
|
Jag tycker alltid det Àr rÀtt intressant nÀr polisen gÄr ut med utspel om att metoder eller lagstiftning mÄste förÀndras, eftersom det sÄ ofta tydligt sÀtter fingret pÄ deras incitament.
|
Polisen ansvarar för samhÀllets trygghet och ordning. Och man vill göra det sÄ effektivt som möjligt. Eventuella sidoeffekter eller till exempel integritetsrisker Àr man inte sÄ himla noga med. Och inte alltid heller det hÀr med evidens.
|
|
|
|
The studies looked at the effectiveness of CCTV on different crime types. The meta-analysis showed that drug-related crimes decreased by 20% (six studies) and vehicle and property crime decreased by 14% (23 studies and 22 studies respectively) in places that had CCTV compared to those that did not. No overall statistically significant effect was observed for violent crime (29 studies) or disorder (six studies).
|
|
Den mest ingÄende studien vad gÀller kameraövervakningens brottsförbyggande stÀrker alltsÄ inte rikspolischefens argument. Men nu Àr det ju inte det hon talar om, utan snarare trycker hon pÄ det brottsutredande perspektivet. DÀr blir bevisföringen snabbt mer anekdotisk. Dels Àr det rimligt att brottsutredande poliser och myndighetspersonal anvÀnder sig av all tÀnkbar insamlad information, och dels Àr det svÄrt att veta hur lÀget hade sett ut utan en parameter (som bred insamling av övervakningsdata).
|
HÀr Àr nÄgra punkter jag tycker kan vara relevanta att ha i Ätanke:
|
Den sista punkten tycker jag Àr sÀrskilt intressant relaterat till man i min nÀrmaste stora stad Linköping nyligen beslutat att sÀtta upp 27 nya övervakningskameror (som man envisas med att kalla trygghetskameror). En tredjedel av dem sÀtts upp i innerstaden och övriga i sÄ kallade "utsatta omrÄden" och andra riskzoner.
|
|
|
|
|
|
Om (bak)dörren stÄr öppen kommer alla in
|
Jag har ju tidigare skrivit om faran med digitala bakdörrar som sÀkerhetsstrategi utifrÄn den pÄgÄende kampanj polisen driver pÄ vad gÀller försvagning av kryptering. Svenska polisen och dess europeiska kollegor Àr verkligen pÄ hugget vad gÀller krypteringsfrÄgan och krÀver lagstiftning som ska tvinga leverantörer av sÀkra digitala lösningar att lÀmna ett slags "super-nycklar" till myndigheterna sÄ att inga skumraskaffÀrer ska kunna ske pÄ krypterade plattformar (dvs i princip "pÄ internet").
|
Det hÀr Àr verkligen en idiotisk idé, vill jag Äterigen ha sagt. Om man försvagar kryptering, eller försvagar tilliten till kryptering, sÄ blir den direkta följden att vÄr digitala infrastruktur blir tillgÀnglig för nÀst intill vem som helst. Man kan tekniskt sett inte öppna en bakdörr bara för "de goda" - eftersom bakdörren dÄ potentiellt kan utnyttjas Àven av "alla andra".
|
FrÄga amerikanarna om deras digitala grÀvlingar!
|
Sedan tidernas begynnelse har myndigheter i USA tvingat amerikanska telekom-leverantörer att erbjuda möjligheten till det man kallar "lawful interception". Det innebÀr att det i de amerikanska telekom-nÀten och andra amerikanskt utvecklade tekniska lösningar mÄste finnas bakdörrar som erbjuder myndigheterna tillgÄng till det som skrivs. Under vissa rÀttsliga förutsÀttningar ("lawful") ska myndigheter kunna avlyssna telefon- och data-trafik ("interception"). Av sÀkerhetsskÀl förstÄs.
|
Lagstiftningen har funnits pÄ plats lÀnge, alltsedan amerikanska polisen pÄ sent 60-tal ville komma Ät den ökade (och alltmer organiserade) brottsligheten. Man menade att man kan fÄ styr pÄ buset om man bara kan fÄ avlyssna telefonsamtal till höger och vÀnster. Lagstiftningen uppdaterades sedan nÄgra gÄnger, senast i den sÄ kallade "Patriot Act" som utan större diskussion godtogs strax efter terrorattackerna den 11 september 2001.
|
Tur dÄ att NSA och andra myndigheter Àr "goda", för det vore ju för hemskt om "alla andra" kunde göra samma sak. Men det skulle aldrig hÀnda... eller...?
|
SOM AV EN SLUMP (eller kanske inte?) sÄ har flera aktörer inom det nÀtverk för avlyssning som amerikanska staten tvingat telekomoperatörer och andra att vara med i blivit knÀckt. Plötsligt tycks de försvagningar i den sÀkra tekniken som man Älagt företag att lÀgga sig till med blivit "effektiva" att tekniken blivit svag nog för att inte kunna stÄ emot illasinnade hackerangrepp.
|
Det kan förstÄs finnas massa anledningar till att kinesiska hackers ger sig pÄ amerikanska företag eller kommunikationsnÀtverk. Det Àr förstÄs ocksÄ oerhört dÄligt att det hÀnder. Men, Àr det inte lite ironiskt att det Àr samma system - samma tekniska bakdörrar - som satts pÄ plats för att enligt argumentationen hÄlla amerikanska medborgare sÀkra som nu ocksÄ visat sig vara som en direkt osÀkerhet.
|
Ă
terigen, oavsett vilken anledning man vÀljer för att lÀmna dörren öppen sÄ finns det risk för att Àven ens ovÀnner kommer in.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
