|
|
đ Ă
ret avslutas med krypteringsfunderingar och lite spaning inför 2025
VÀlkommen till De Kaminski Digital, mitt nyhetsbrev med ambitionen att fördjupa samtalet om IT-politik och bidra med en internationell utblick till diskussionen i skÀrningen av teknik och mÀnskliga rÀttigheter.
|
I det hÀr nyhetsbrevet kan du lÀsa:
|
- Appen Session flyttar till Schweiz efter pÄhÀlsning
- Ă
rets nyord 2024: "TotalstrÀckskryptering" (och en notering)
- 2025 pÄ intÄg - kort nyÄrsspaning frÄn mig
Vill man följa mig pÄ sociala medier kan man med fördel göra det pÄ Threads, Instagram eller Mastodon (jag postar dock mest trams). För jobb-kontakter finns jag ocksÄ pÄ LinkedIn.
|
KÀnner du nÄgon som du tror skulle uppskatta det hÀr nyhetsbrevet? Tipsa dem om att registrera sig pÄ www.dekaminski.se!
|
Och du - god fortsÀttning pÄ helgerna (oavsett vad du firar).
|
|
|
|
|
Appen Session flyttar till Schweiz efter pÄhÀlsning
|
Den decentraliserade meddelandetjÀnsten Session har lÀnge haft kontor och hemvist i Australien, men flyttar efter pÄhÀlsning frÄn den australiensiska polisen till Schweiz.
|
|
|
Under anti-terrorism laws passed in 2018, law enforcement can issue notices requiring developers to assist with an investigation. This can include technical assistance which could require companies to build capability for law enforcement to break the encryption used in their services. But the powers have rarely been used. And if they had, neither the Australian Federal Police or the services targeted can divulge what an organisation has been ordered to do. The director of OPTF, Alex Linton, said the looming threat of this legislative power, along with the wider regulatory environment in Australia, had been the tipping point for the organisation shifting to Switzerland. âThe legislative and regulatory landscape in Australia is just completely hostile towards building a privacy tool such as an encrypted messaging app,â he said. âThe ongoing threat of these special powers actually being used against us, in the end, being in Australia just threatened our credibility as a privacy tool.â
|
|
I korta ordalag alltsÄ - Session Àr en meddelandetjÀnst som vÀrderar anvÀndardata högt. De totalstrÀckskrypterar trafiken och anvÀnder ett slags "onion routing"-protokoll (liksom Tor Project) för att decentralisera tjÀnsten sÄ pass mycket att det bÄde Àr vÀldigt svÄrt att förstÄ vem som pratar med vem, och samtidigt ocksÄ vÀldigt svÄrt att blockera eller censurera trafiken.
|
Det hÀr tycker australiensisk polis Àr dÄligt, eftersom gÀngkriminella/terrorister/barn kan anvÀnda internet pÄ ett sÀtt som inte gÄr att övervaka. DÀrför slog polisen till mot Session, som sjÀlva framförallt ser sin lösning som en spÀnnande ny lösning som respekterar och vÀrnar vikten av anvÀndarintegritet, dataskydd och informationsfrihet.
|
HÀr finns en tydlig intressekonflikt förstÄs, det gÄr inte att sticka under stol med - men att racka ner pÄ tekniska experter som fokuserar pÄ cybersÀkerhet och innovativ teknikutveckling tycker jag Àr fel.
|
Jag gillar Session. Inte för att jag anvÀnder appen sÄ dÀr oerhört mycket men utvecklarna Àr trevliga, deras lösning Àr byggd pÄ helt öppen programvara och de delar gÀrna med sig av bÄde kod och lÀrdomar. Just nu arbetar de frenetiskt för att göra appen mer resistent mot blockeringar i Ryssland och Iran.
|
NÀr jag veckan innan jul fick möjlighet att sitta ner med en av nyckelpersonerna kring Session var han lika tydlig som upprörd.
|
|
|
"Det hÀr handlar inte om Session i sig, det handlar om att man försöker göra det Ànnu svÄrare för utvecklare att bygga sÀker teknik. Det Àr inte alltid Australien hamnar i rampljuset men det Àr viktigt att förstÄ att det som hÀnt mot oss - att vÄra anstÀllda fÄr sina hus genomsökta av polis - Àr del av en historisk trend."
|
|
|
|
|
|
Ă
rets nyord 2024: "TotalstrÀckskryptering" (och en notering)
|
|
|
Extra viktigt att ha koll pÄ detta i tider nÀr totalstrÀckskrypteringen gÄng efter annan utmanas - antingen via lagstiftning som Chatcontrol eller skrÀmsel som den polisen gÄng efter annan drevar mot appar som Signal (nÄgot jag skrivit om tidigare).
|
UppmÀrksamma lÀsare noterar kanske en förutsÀgelse jag gör i inlÀgget om kryptokrig:
|
|
|
Min gissning Ă€r att polisen först och frĂ€mst hoppas att stora tech-bolag som Apple och Meta â vars iMessage resp Messenger numera Ă€r starkt fullstrĂ€ckskrypterade â ska krypa till korset, för att sedan mindre aktörer som Signal och andra krypto-appar ska följa efter.Â
|
|
Nu tycker jag ju att det Àr milsvid skillnad pÄ Signal och Telegram, men det Àr ju knappast överraskande att DN noterar vilka som varit med i mötet och inte:
|
|
|
De krypterade chattapparna Signal och Telegram var ocksĂ„ inbjudna till samarbetet, men har enligt Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer (M) âinte ens svaratâ. â Det Ă€r ett problem att de hĂ€r kanalerna inte verkar vara intresserade av en seriös dialog vare sig med sina branschkollegor eller med politiska beslutsfattare eller vĂ„ra myndigheter, sĂ€ger Gunnar Strömmer.
|
|
|
|
|
|
2025 pÄ intÄg - kort nyÄrsspaning frÄn mig
|
|
|
Vilken positiv nyhet skulle du helst av allt vilja se 2025? â 2025 skulle jag â efter drygt tio Ă„r av minskad internetfrihet â vilja se rubriker som meddelar att det fria och öppna internet har gjort en dramatisk Ă„terkomst globalt. Jag hoppas att en kombination av teknologiska framsteg, internationellt samarbete och kraftfulla investeringar i internetfrihet drastiskt minskat censuren i lĂ€nder dĂ€r mĂ€nniskor tidigare varit avskurna frĂ„n tillgĂ„ng till opartisk information. Detta skulle innebĂ€ra att individer i repressiva miljöer som Iran, Ryssland, och Myanmar fĂ„r ökad makt att uttrycka sina Ă„sikter, engagera sig i samhĂ€llsfrĂ„gor och fĂ„ tillgĂ„ng till fri information utan rĂ€dsla för repression. Dessutom skulle det signalera att vĂ€rldssamfundet stĂ„r enat i sitt stöd för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, demokrati och frihet online. Ett ökat fokus pĂ„ ett öppet, fritt och sĂ€kert internet skulle ocksĂ„ ha en positiv inverkan pĂ„ global sĂ€kerhet och ekonomisk utveckling genom att minska fragmenteringen av den digitala vĂ€rlden och stĂ€rka den verkligt globala marknaden. Vilken global utvecklingsfrĂ„ga tycker du borde finnas med pĂ„ agendan 2025, men som idag Ă„tminstone delvis saknas? â Kampen mot digital auktoritarianism Ă€r en frĂ„ga som borde fĂ„ större uppmĂ€rksamhet 2025. Digitala repressiva metoder som censur, övervakning och desinformation Ă€r inte bara tekniska utmaningar utan hotar grundlĂ€ggande mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och demokratiska vĂ€rderingar. Vi ser idag hur auktoritĂ€ra regimer anvĂ€nder avancerade teknologier för att tysta opposition, sprida propaganda och konsolidera sin makt. Trots detta Ă€r frĂ„gan inte tillrĂ€ckligt central pĂ„ den globala utvecklingsagendan. Jag och Open Technology Fund menar att vi mĂ„ste prioritera investeringar i tekniska lösningar som motverkar dessa hot â lösningar som decentraliserade kommunikationsverktyg och censurresistenta teknologier. Dessutom mĂ„ste vi skapa starkare internationella normer och samarbeten som skyddar digitala friheter och sĂ€kerstĂ€ller att teknologins kraft anvĂ€nds för att stĂ€rka, snarare Ă€n försvaga, demokratiska samhĂ€lle
|
|
PÄ den mer negativa sidan, vilket jag inte tog upp i spaningen men som nog inte Àr nÄgon överraskning för den som följt mig ett tag tror jag att följande frÄgor kommer fortsÀtta vara brÀnnande stridsfrÄgor under 2025:
|
- Kampanjen mot totalstrÀckskryptering kommer sÀkerligen fortsÀtta under nÀsta Är.
- Spionprogrammen kommer bli Àn mer sofistikerade och anvÀndarvÀnliga - och alltmer tillgÀngliga.
- AnvÀndardata kommer fortsatt vara en underprioriterad frÄga i konsument-IT.
VÀlkommen att upptÀcka 2025 med mig!
|
|
|
|
|
|
|
|
|