|
|
|
|
|
|
|
|
De Kaminski Digital s24e22
Välkommen till De Kaminski Digital, mitt nyhetsbrev med ambitionen att fördjupa samtalet om IT-politik och bidra med en internationell utblick till diskussionen i skärningen av teknik och mänskliga rättigheter.
|
Förra veckans nyhetsbrev fick lite hicka och några av er läsare fick tre ex av samma utskick. Jag är jätteledsen för det men hoppas att ni gett bort de överblivna nyhetsbreven till en intresserad kompis.
|
I det här nyhetsbrevet kan du bland annat läsa:
|
- Skamlös promotion: BTJ älskar "AI & makten över besluten"
- Exklusivt utdrag: "Digitala hot och risker som formativ ledstjärna"
- Polisen sprider återigen kryptohat
- Veckans länkar
Vill man följa mig på sociala medier kan man med fördel göra det på Threads, Instagram eller Mastodon (jag postar dock mest trams). För jobb-kontakter finns jag också på LinkedIn.
|
|
Känner du någon som du tror skulle uppskatta det här nyhetsbrevet? Tipsa dem om att registrera sig på www.dekaminski.se!
|
|
|
|
1. Skamlös promotion: BTJ älskar "AI & makten över besluten"
Jag har tidigare skrivit om boken "AI & makten över besluten" (red Fjaestad & Vinge) där jag bidrar med ett kapitel. Nu har också Bibliotekstjänst, BTJ, recenserat boken - en superfin recension som verkligen värmer och visar att boken har något slags verkshöjd.
|
För den oinvigde är Bibliotekstjänst ett slags distributionsföretag som levererar litterära produkter och tjänster till främst offentliga aktörer. Deras lektörsomdömen av nya böcker brukar ses som en god kvalitetssäkring, och görs enligt skalan:
|
|
|
Skalan för helhetsbetygen är femgradig enligt följande:
5 – Briljant
4 – Mycket bra
3 – Bra
2 – Ordinär
1 – Undermålig
|
|
AI & makten över besluten får av BTJ betyg 4 - mycket bra! Man skriver i recensionen bla:
|
|
|
Den gemensamma ståndpunkten i antologin är att det för den offentliga sektorn inte finns någon ensidig positiv automatik i utvecklingen av AI och att utvecklingen på vissa sätt hotar de demokratiska principerna. (...) Boken är mycket läsvärd och bidrar med ett nödvändigt och mycket välkommet problematiserande perspektiv
på en fråga som IT-sektorn har stort inflytande över – som om den bara handlade om teknik.
|
|
Jag kan tyvärr inte publicera hela recensionen pga upphovsrättsskäl (när fan blir gammal osv...) men BTJ ger också i övrigt tyngd åt vår ambition som författare när man noterar att boken är lättläst och har ett begripligt anslag som gör den lättillgänglig för även icke-tekniska läsare.
|
|
Köp boken direkt från förlaget eller där du köper böcker. Och läs gärna ett exklusivt utdrag ur mitt eget kapitel nedan.
|
|
|
|
2. Exklusivt utdrag: "Digitala hot och risker som formativ ledstjärna"
Här följer några delar av det kapitel jag skrivit till antologin "AI & makten över besluten" (red Fjaestad & Vinge). Kapitlet heter "Digitala hot och risker som formativ ledstjärna" och kretsar kring ett antal exempel där AI, algoritmer och digitala spår smittar över som risker för offentlig verksamhet.
|
|
"Större delen av mitt liv har kretsat kring teknikens inverkan på demokrati och mänskliga rättigheter. I perioder har engagemanget varit professionellt, emellanåt snarare som aktivist. Oavsett ”hatt” så har jag ofta mötts av liknande frågor, varav en av de mest centrala varit varför erfarenheter från tekniska sårbarheter i länder långt bort också spelar roll här hemma i Sverige. Gång efter annan har jag tvingats förklara att det är viktigt att förstå hur frågor om privatliv och integritet inte är intressanta enbart om man oroar sig för renhetsgraden i mjölet man har i sin påse."
|
|
|
|
"I dagens kommersialiserade digitala verklighet finns också nya sätt att förstå och värdera hotbilder och risker. Säg den verksamhet som idag inte annonserar i sociala medier för att nå ut med marknadsföring eller information. De digitala annonseringsverktygen, eller annonsörernas gränssnitt på socialamedieplattformarna, ger ofta fler ledtrådar än vad man kanske kan tänka sig. Vill man idag annonsera på en plattform som Facebook, X (tidigare Twitter) eller Youtube kan man välja bland en uppsjö av parametrar för att lyckas vara mer träffsäker med sin marknadsföring. Det är inte svårt att rikta en annons mot en målgrupp som exempelvis ”man, 35–45 år, bosatt i villa nära en stor eller mellanstor tätort, förälder till minst två barn och intresserad av samhällsdebatt, bilar och sportskytte”.
|
Den som en gång sett hur många variabler annonsörer kan välja och vraka mellan blir lätt mer skeptisk till den datadrivna övervakningsekonomin vi allt mindre förmår att undvika.
|
Det är inte svårt att se hur det här hos läsaren snabbt formuleras frågor om hur ovanstående exempel kan eller ska kopplas till offentlig sektor. Svaret är lika enkelt som självklart: det är mer regel än undantag att privat sektor agerar tjänsteutvecklare åt offentlig sektor. Det är därför av stor vikt att offentlig sektor ser och analyserar de risker det innebär att låta nästan all utveckling av digitala lösningar ske i den privata sektorn.
|
Den svenska byråkratin har förstås varit intresserad av medborgardata långt innan sociala medieplattformar och digital övervakning blev ett faktum. Många utmaningar vad gäller den statliga centraliseringen av data är också i sig inte primärt resultatet av teknisk innovation.
|
Som talande exempel tänker jag här på hanteringen av skyddade personuppgifter. Statens ansvar att skydda dess mest utsatta medborgare ställs med viss regelbundenhet på prov när det avslöjas att Skatteverkets egen hantering är en av anledningarna till att känsliga uppgifter röjs. Emellanåt är det rudimentära processproblem som postgången till personer med skyddad identitet som är problemet. Det är svårt att förstå hur man kan säkerställa att det går att skicka fysiska ting såsom brev och paket till personer vars vistelseort och adress ses som kritiskt skyddsvärd. Samtidigt hanteras den känsliga datan i system som tidvis visat sig vara svåra för Skatteverkets egen personal att hantera säkert.
|
Under en period handledde jag ett antal kvinnojourer i säkerhetsfrågor, och även efter att kvinnojourerna implementerat en lång rad säkerhetsåtgärder för sina skyddade boenden fanns det många oklarheter kring vad man kunde förvänta sig av statens skyddsmekanism. Frågorna kom under samma tidsperiod som Trafikverket outsourcat hanteringen för Polismyndighetens personskydd till Serbien och den leverantör 1177 upphandlat för sina vårdsamtal visade sig ha lagt ut inspelningar publikt åtkomliga på internet.
|
|
Att privat sektor och dess datalösningar emellanåt är osäkra är verkligen ett otyg. Men samtidigt kanske man kan förstå, eventuellt även acceptera, att den kommersiella tekniska utvecklingen drivs av vinstmaximering som ledstjärna. Det är ett resonemang som kan, och bör, ifrågasättas – men det är likväl något som genomsyrar stora delar av vårt samhälle även bortom den digitala innovationen. Offentlig sektors drivkraft bör vara en annan, där värdet i verksamheten inte alltid kan vara monetärt. Särskilt bör detta gälla i sammanhang där kapitalet som det offentliga hanterar inte är ett ekonomiskt kapital, utan ett mänskligt sådant."
|
|
|
|
3. Polisen sprider återigen kryptohat
Via Karl Emil Nikka görs jag uppmärksam på att polisen återigen sprider rykten och smutskastar krypterade chat-appar. Man är orolig för att kriminella gäng rekryterar barn (rimlig oro) och förklarar därför att föräldrar ska kolla sina barns telefoner med särskilt öga för krypterade chat-appar som Wickr och Signal (orimlig åtgärd).
|
|
|
Har ditt barn appen Signal i sin telefon?
Det har kriminella också.
|
|
Den här typen av argument är samhällsfarliga eftersom de ifrågasätter den tekniska säkerhet som vår gemensamma digitala infrastruktur bygger på. För att återigen förvränga Annie Lööfs bastardiserade citat är det ju i Sverige förbjudet att vara kriminell - men kryptering är både bra och livsviktigt. Börjar vi demontera tilliten till krypterade lösningar kommer vi snart ha säkerhetshål där vi allra minst vill ha det.
|
|
PS. Jag har appen Signal i min telefon och uppmuntrar alla att ha det. Du kan (utan att vara kriminell) lägga till mig om du vill testa att chatta med någon där, jag heter "dekaminski.26". DS.
|
|
|
|
4. Veckans länkar
Här kommer tre läsvärda länkar från den senaste veckans flöden på min kant.
|
|
Jag hoppas att de kan bidra till vidare läsning och intresse för nätpolitiska frågor. Ibland återkommer jag senare till länkarna, ibland inte.
|
|
|
|
|
|
|
41190159 var mitt ICQ-nummer, jag minns det lika väl som 122258 som var min familjs fasta telefonnummer innan Sverige införde 112 som larmnummer och vi fick 522258 istället. Nu går ICQ i graven efter fascinerande 27 år i tjänst. Senaste åren har ICQ ägts av ryska VK, vilket jag tycker verkligen smutsar ner historien. För vem ler inte lite smått när de hör det så utmärkande notisljudet "uh-oh"?
|
|
|
|
|
Efter vad som kan tyckas vara en evighet av cybersäkerhets-övningar där hela personalgrupper lurats med falska phishingmail för att "lära sig en läxa" skriver Googles säkerhetsexpert (med titeln "Chaos Specialist"!) om vad han kallar digitala brandövningar. Användare bör enligt honom lära sig risker, men framförallt programmeras i vad som ska göras när något verkar skumt.
|
|
|
|
|
USA har utfärdat sanktioner mot tre kinesiska medborgare som anses vara hjärnorna bakom botnetet "911 S5". Enligt amerikanska myndigheter ligger de tre nu sanktionerade personerna bakom scams och bedrägerier i storleksordningen "billions of dollars". Enligt utredningen har de tre kontrollerat sammanlagt 19 miljoner IP-adresser som de använt i sin kriminalitet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
