Debatten efter Uppdrag Gransknings program om våldtäkterna, ignoransen och hatet i Bjästa har varit sjukt het. Mycket upprörda känslor, många poänger. Även den påföljande TV-debatten var intressant, särskilt bra var att man fick med Katarina Wennstam som kunde genusifiera problemet istället för att bara fokusera på vem som gjort vad.
Idag skriver Mymlan att det inte handlar om Bjästa, och Elza Dunkels följer upp med att det inte handlar om nätet. Det är bra inlägg (- LÄS DEM!).
Många av de reaktioner som kommit efter programmet har tyvärr handlat om att problemet skulle ligga antingen i att Bjärsta en liten skithåla eller nätet ett stort skitställe, men så enkelt är det inte riktigt. Jag skulle vilja förlänga spåret än mer genom att säga att det inte heller handlar om ungdomen. Låt mig förklara.
Det som genomgående syntes i såväl granskningen som debatten, och som också syns om man tar ett steg ut i de Facebook-grupper och bloggar var en sak. Det här handlar inte om en arg skara ungdomar, det här handlar om en vuxenvärld som tappat (alternativt aldrig haft) något sinne för socialt ansvar. De som blundade var vuxna, de som stred på föräldramötena var vuxna, prästen som tog riktigt korkade beslut är vuxen, rektorn som hävdade att hon inget förstod är vuxen, de myndigheter som inte stöttat de utsatta flickorna representeras av vuxna, de trångsynta kommentarerna i granskningen kom från vuxna och det är vuxna som driver på hatet på nätet. I upprepningarna finns något som skulle kunna vara pudelns kärna.
Vuxenvärldens ansvar är att fostra barn att bli dugliga samhällsmedborgare. Då krävs att man kan ta ansvar för sina handlingar, att man förstår att det man gör (eller i skolans fall _inte_ gör) får konsekvenser och att man dessutom försöker undvika vissa av de här konsekvenserna. När det här brister sabbas otroligt mycket. Till exempel alltför ofta en hel drös ungdomar. Det blev tyvärr tydligt i Bjästa-fallet.
Olyckligtvis hände en hel del på nätet. Därmed får nätet ta skulden. Det är mycket, mycket oturligt. Ansvaret ligger hos alla de vuxna som blundat, ignorerat, hatat, och inte minst – struntat i att agera vuxet.
word!
Otroligt bra och skrivet och sätter fingret mitt på varblöden: Det är de vuxna som bär hela ansvaret. Och det faktum att det är vuxna som skyller ifrån sig på barn och på nätet, gör det bara ännu tydligare att det är hos dem själva som felet ligger!
[...] This post was mentioned on Twitter by Marcin de Kaminski, Hanna, Karin, Klara Tovhult, AndersGus and others. AndersGus said: RT @dekaminski Ny bloggpost: När de vuxna sviker får kidsen och nätet ta skulden http://bit.ly/9n0vRz [...]
[...] skriva något klokt om Bjärsta som Dekaminski och Dunkels, vill säga att vi inte kan bli en ny mob, att vi lätt kan skrika civilkurage, lätt [...]
[...] Bloggat: In your face, Röda Malmö, Marcin, Farmor Gun, I media: AB, EX1, 2, 3, 4, SVD1, 2, 3, DN1, 2, Läs även andra bloggares åsikter om [...]
[...] När de vuxna sviker får kidsen och nätet ta skulden » Marcin de Kaminski. [...]
[...] Marcin de Kaminski har även han skrivit om detta, under rubriken ”När de vuxna sviker får kidsen och nätet ta skulden”. [...]
[...] från Umeå, intervjuad i DN: Skillnad på mobbning och nätspråk Marcin deKaminski på sin egen blogg: När de vuxna sviker får kidsen och nätet ta skulden Nicke Nordmark från Uppdrag Granskning på Newsmill: Mobben mot ”Oskar” begår också [...]
[...] En del har försökt prata om nätet som boven i dramat, medan andra pratat genusfrågor. Vissa, däribland jag själv, har försökt prata om hur vuxenvärlden svikit, medan andra talat om hatet som allmän drivkraft [...]
Det är viktigt att inte se det som en isolerad händelse. Det här är ett samhällsproblem, något som genomsyrar hela samhället. Hatarna däremot koncentrerar sig bara på individerna och blundar för det stora sammanhanget. Hatarna på båda sidorna förstör väldigt mycket.
Marcin de Kaminski
2010/03/31 klockan 09:55
@Magma, absolut. Jag håller med. Någonstans (och väldigt generaliserat) känner jag dock att vuxenvärlden har ett större ansvar för samhället än vad ungdomsgenerationen har.
Bra skrivet!
Att vissa vuxna skyller i från sig så intensivt kanske beror på att de (omedvetet) känner att de bär ansvaret? Inget genererar väl ett så frenetiskt skuldbeläggande av omgivningen som en känsla av att man gjort något riktigt dumt.
Marcin de Kaminski
2010/03/31 klockan 09:57
@Jesper, visst är det så. Ska man prata psykoanalytiska försvarsmekanismer (vilket ibland för formens skull kan vara på sin plats), kan man ju här se tydliga fall av projicering, förnekande, rationalisering, förskjutning OCH reaktionsbildning. Fördjupning finns på http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsvarsmekanism och paralleller till Bjästa går att få på beställning.